Tidiga undersökningar Mer än tusen år av verksamhet vid Falu gruva har påverkat miljön i Falun med omgivningar från historisk tid till nutid. Utsläppen av metaller från gruvan och gruvavfallet konstaterades tidigt vara den enskilt största källan till metallutsläpp i Sverige. De första försöken att kartlägga metallutsläppen från gruvverksamheten genomfördes 1968, efter kontakter mellan dåvarande STORA och det nybildade Naturvårdsverket. 1974-1980 pågick koncessionsförhandlingar angående rening av länspumpningsvatten från gruvan, som konstaterats ge ett utsläpp av ca 550 ton zink och 22 ton koppar per år. Förhandlingarna ledde fram till att STORA och Naturvårdsverket enades om att starta ett gemensamt projekt, Projekt Falu gruva, för att få fram ett bättre underlag för framtida bedömningar och val av åtgärder. Inventeringar och mätningar pågick 1982-83 med syfte att kartlägga metallutsläppen från olika källor i och omkring Falun under längre tid. Rening av länspumpningsvattnet från gruvan startade 1987, vilket i det närmaste halverade metalltransporten i Faluån. Falu gruva med tillhörande verksamheter lades ner 1992/93, men länspumpningen och reningen av länspumpningsvattnet fortsatte. Dalälvsdelegationen och gruvavfallsprojektet Regeringen beslöt 1987 att tillsätta en delegation med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom 10 år. Till sitt förfogande fick Dalälvsdelegationen 100 Mkr, som ”skall användas för saneringsåtgärder i de fall då ingen kan göras ansvarig för att bekosta sådana åtgärder”. Arbetssättet, att ur miljösynpunkt betrakta ett helt avrinningsområde, var nytt för Sverige. Åtgärder för att sanera gruvavfallen i Falun och Garpenberg blev en central del i de fortsatta utredningarna. Inom ramen för Dalälvsdelegationen utarbetades tre rapporter som blev särskilt viktiga för det fortsatta arbetet med att åtgärda gruvavfall i Falun. En rapport rör de rättsliga förutsättningarna, det så kallade Gruvavfallsprojektets rapport redovisar metallutsläpp och åtgärdsmöjligheter, medan den tredje rapporten rör miljökonsekvenserna av att åtgärda gruvavfall i Dalälvens avrinningsområde. Förhandlingar - avtal Dalälvsdelegationens arbete ledde fram till att förhandlingar mellan staten och STORA inleddes, med syfte att träffa en överenskommelse om fördelningen av ansvar och kostnader för att åtgärda gruvavfall i Falun. Förhandlingarna resulterade i att ett avtal träffades mellan STORA och tillsynsmyndigheterna, det vill säga Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Dalarnas län och Falu kommuns miljönämnd. Avtalet från 1992 anger bland annat prioritering av åtgärdsobjekt i tre grupper, former för arbetets ledning och genomförande, former för uppföljning och kontroll, kostnadsfördelning mellan STORA och staten, samt att tidplanen för att genomföra åtgärderna skulle vara ca 15 år. Det betonades också att friheten att välja åtgärdsmetoder, med hänsyn till teknikutveckling och annat, skulle vara stor under genomförandetiden. Faluprojektets genomförande För att genomföra avtalets intentioner skapades det som kom att kallas ”Faluprojektet”. Faluprojektet har letts av en styrgrupp bestående av tre representanter från vardera STORA och tillsynsmyndigheterna. Det pratiska arbetet har letts av en projektledare, som utsågs av STORA för perioden 1992-2004 och av tillsynsmyndigheterna 2004-2010. Styrgruppen har sammanträtt ca 4 ggr/år och fortlöpande fattat beslut om metodval, ambitionsnivåer och prioritering av objekt utifrån de givna ramarna i avtalet mellan parterna. Följande efterbehandlingsåtgärder har genomförts: • In situ tvättning, samt sluttäckning, av kisbränderdeponin vid f d svavelsyrafabriken (1994-2007). • Sluttäckning av Ingarvsmagasinet (1997-2004). • Flytt av rödfärgsråvara inom gruvområdet (1993-2007), grundvattenavskärande dränering (1996), samt uppsamlingssystem för lakvatten från gruvområdet (2006), med rening av lakvattnet ”för all framtid”. Framtida uppföljning av Faluprojektets åtgärder När styrgruppen för Faluprojektet upplöses sker en övergång till en mer renodlad arbetsfördelning mellan verksamhetsutövare (Stora Enso AB) och tillsynsmyndighet (Länsstyrelsen i Dalarnas län). Ett kontrollprogram för 2008 och framåt har upprättats för långsiktig uppföljning av de genomförda åtgärderna. Eftersom det bedömdes viktigt att områdenas utformning och konstruktion bevaras för lång tid, diskuterade Faluprojektets styrgrupp olika former för framtida skydd. Den slutliga lösningen blev att Länsstyrelsen under 2009 fattade beslut med stöd av miljöbalken, som innebär förbud mot vissa åtgärder inom de aktuella fastigheterna. Besluten sändes till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Vid framtida detaljplaneändringar ska Stora Enso se till att de åtgärdade områdena inkluderas i den nya planen och skyddas för framtida exploatering genom planbestämmelser. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen beslutade 2006 om medel för kontroll, underhåll och uppföljning under tidsperioden 2008-2013.