Det här åtgärdsprogrammet beskriver skalbaggen bibagge Apalus bimaculatus som behöver öppna marker med blottad sand för sin överlevnad och de åtgärder som behövs för att förbättra situationen för arten och dess livsmiljö. Genomförandet av åtgärderna innebär även att många andra hotade arter knutna till biologiskt rika sandmarker gynnas. Bibagge finns i sandiga miljöer från Ängelholm i söder och norrut till Söderhamn och Mora. Arten är boparasit på vårsidenbi Colletes cuniculariusd.v.s. bibaggens larv äter upp biets matförråd och troligen även dess ägg eller larv. Den fullbildade skalbaggen är bara aktiv under några få veckor från slutet av mars till början av april, då bl.a. parningen sker. Vårsidenbi samlar pollen främst på sälg och viden och det är viktigt att pollenresurser finns i närheten av mark som är lämplig för bobyggnad. Värdbiet bygger bo i finsand, t.ex. i sandtäkter, vägkanter anslutning till rullstensåsar, sandfält, dynområden och sandiga miljöer i jordbrukslandskapet. Boområdet ska vara solexponerat en stor del av dagen och gärna ligga i en sluttning riktad mot söder så att platsen snabbt blir snöfri och uppvärmd om våren.Människans verksamhet har länge haft en inverkan på både var marker med öppen sand skapats och var sådan mark har kunnat bestå eller tillåtits växa igen. Den nuvarande markanvändningen innebär att arealen öppen mark med solexponerad blottad sand minskar och troligen kommer att fortsätta att minska. Skälen till minskningen är igenväxning p.g.a. upphörd betesdrift, skogsplantering, kvävenedfall och gödsling. Dessutom har naturliga störningsprocesser som bidrar till att ny mark med bar sand skapas minskat. Idag utgör sandtäkter en stor del av de sandmarker med bar sand som finns kvar. Övergången till användning av material från bergtäkter gör att få nya sandtäkter kommer att öppnas. Hur återställning av sandtäkter genomförs är av yttersta vikt för arter beroende av sandmarker. Åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet är kartläggning av vilka sandmarker som finns i södra Sverige, samt vilka strukturer och naturvärden som är knutna till dessa. Dessutom behöver planer upprättas länsvis för hur tillgången till denna miljö kan säkras för framtiden. Planerna bör ta hänsyn till konnektivitet samt sandmiljöernas befintliga och potentiella naturvärden. Informationsmaterial bör tas fram för hur bibagge och andra hotade arter kan värnas vid återställande av sandtäkter. Även mer konkreta åtgärder bör vidtas för att värna den biologiska mångfalden i sandtäkter. För att detta ska lyckas behöver biologiska naturvärden lyftas upp som det viktigaste målet i planeringen av återställandet. Lärdom kan dras av de åtgärder med syfte att restaurera eller återskapa sandmarker som har gjorts, i t.ex. Värmlands, Skåne och Uppsala län. Även om dessa restaureringar inte varit specifikt inriktade på bibagge, utan på sandmiljön som helhet, kan de utgöra goda exempel i det informationsmaterial som bör tas fram enligt detta åtgärdsprogram. Kostnaden för programmets genomförande som belastar åtgärdsprogramsbudgeten är 2 500 000 kronor.