Introduktion av främmande arter är ett problem som är känt sedan länge. Det har emellertid ökat internationellt under senare tid främst i och med den kraftigt ökande handeln världen runt. Efter biotopförstöring anses främmande arter globalt vara det största hotet mot biologisk mångfald. Trots detta så finns idag inget svenskt miljöövervakningsprogram som belyser detta problem. Syftet med detta projekt är att ta fram ett förslag till miljöövervakningsprogram för främmande arter Mälaren. I uppdraget ingår även att sammanställa hotbilden för att bedöma var och hur riskerna är som störst att det kommer att ske nya introduktioner av främmande arter. Redan etablerade främmande arters utbredning bör också redovisas och bedömning göras om de ska omfattas av miljöövervakning. Uppdraget koncentreras till östra delen av Mälaren men hänsyn har tagits även till andra områden, bland annat den viktiga spridningsvektorn fartygstrafik som domineras av trafiken till Köping och Västerås. I dagsläget finns det minst 23 akvatiska arter i Mälaren som hör till gruppen främmande arter. Ett flertal av dem är väl etablerade i hela eller delar av Mälarens ekosystem. Till de mest aktuella arterna räknas vattenpest (Elodea canadensis), smal vattenpest (Elodea nuttalli), sjögull (Nymphoides peltata), ullhandskrabba (Eriocheir sinensis), vandrarmussla (Dreissena polymorpha) och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) bärandes på kräftpest (Aphanomyces astaci). En stor och tidigare förbisedd artgrupp med många främmande arter och fynd är glattmaskarna. Sju arter har registrerats i Mälaren men vi har dålig information om deras nuvarande utbredning och eventuella påverkan på ekosystemet. Denna rapport listar även ett femtiotal nya tänkbara främmande arter som finns i landet eller i dess närhet. Tre stora artgrupper dominerar på denna lista. Först är det ett femtontal akvatiska kärlväxter, ett 15-tal evertebrater och ett tiotal mollusker. Den största spridningsvektorn för dessa arter är handeln med trädgårds-, dammväxter och akvariefiskar samt från båttrafik och utsläpp av barlastvatten. Det konstateras i denna utredning att nuvarande miljöövervakning inte är tillräcklig för att följa upp främmande arter i Mälaren. Provtagningarna är i både tid och rum för glesa och viktiga biotoper som litoralen provtas inte längre. Nuvarande miljöövervakning kan dock bidra till viss ökad kunskap om man går ned till artnivå vid artbestämningarna. Några av de redan etablerad arterna som signalkräfta, vattenpest och vandrarmussla är det inte mycket att göra åt mer än att följa deras utbredning och eventuella förändringar. För många andra främmande arter finns det ett stort behov av riskanalyser då vår nuvarande kunskap om dem är dålig. Det behövs både ett nationellt och nordiskt/EU samarbete för att ta fram metodik för riskanalys samt att genomföra riskanalyser på de mest akuta arterna som finns i närheten av Mälaren. Det är av vikt att analysera ett flertal, särskilt de av Ponto-Kaspiskt ursprung, arters sannolikhet att kunna överleva och etablera sig i Mälaren. Denna utredning kommer fram till att det inte är tänkbart att ha en heltäckande övervakning av enbart främmande arter. Förslag ges till inventeringar och några nya program för att kunna gå vidare. Förslagen kan indelas i en mer myndighetsinriktad övervakning samt en skiss på hur man kan använda allmänheten som övervakare. • En större basinventering av bottenfauna i östra Mälarens delbassänger (Ekoln, Skarven, Görväln, södra och norra Björkfjärden) och ett antal hamnområden (Köping, Västerås, Stockholm) samt högriskområden i andra delar av Mälaren med huvudsaklig inriktning på främmande glattmaskar där även litoralen provtas. Avsikten är att ta fram en kunskapsbild av var, hur många och i vilka proportioner främmande arter representeras i bottenfaunan. Utifrån denna framtagna kunskap kan man sedan skapa ett eventuellt övervakningsprogram för bottenlevande främmande arter. • Ett övervakningsprogram med dykning som följer upp vandrarmusslans utbredning i östra Mälaren. Genomförs som ett antal transektdykningar med täthetsuppskattningar av vandrarmusslor i lämpliga delar av östra Mälarens delbassänger (Ekoln, Stora Ullfjärden, Skarven, Görväln, Rödstensfjärden, Prästfjärden och Björkfjärden). Provtagningen kan inledningsvis ske i femårsintervall men kan behöva förtätas om man börjar hitta effekter orsakade av till exempel ett förändrat klimat. Programmet kan även fungera som alarmklocka för eventuell framtida introduktion av quaggamussla (Dreissena bugensis). • Ett program för inventering av strandnära växter och mollusker. En eventuell introduktion av de främmande vattenväxter och mollusker som kan spridas via trädgårds- och zoohandeln förväntas ha störst sannolikhet i lugna och skydda områden av Mälaren. Ett nytt program för dessa grupper skulle bestå av strandnära inventeringar i lugna och skyddade vikar i Ekoln, Skarven, Görväln, Rödstensfjärden, södra och norra Björkfjärden. Inventeringar vart tredje eller vart femte år och utfört av inventerare med stor artkunskap om vattenväxter och mollusker. • Denna utredning föreslår att man tar fram ett så kallat ”early warning”-system som involverar allmänheten. Det är troligen avsevärt svårare att utnyttja allmänheten som övervakare av vattenmiljön jämfört med de terrestra exempel som finns för växter, fjärilar och fåglar inom Flora-väkteriet, Svensk fågeltaxering och dagfjärilsprojektet. Ett ”early warning” system innebär att det måste inrättas ett sekretariat som kan ge handledning och ta fram ett inrapporteringssystem, fältblanketter, art-bestämningstabeller och broschyrer med bilder och beskrivningar av både främmande och förväxlingsbara arter.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2011. , p. 56