Veronikanätfjäril, Melitaea britomartis, är en medelstor dagfjäril med en något utsträckt flygperiod från mitten av juni till början av augusti, men med en tydlig kläckningstopp från midsommar till början av juli. Hanar attraheras starkt till blomrika öppna korridorer i skogsmark. Honan lägger ägg främst på teveronika Veronica chamaedrys, vanligen på relativt små solexponerade plantor som är vindskyddade av buskar och örnbräken, och gärna intill vägkanter och liknande områden utan högre gräs. Larverna lever kolonivis under första sommaren.Veronikanätfjärilens kända utbredningsområde visar att den trivs bäst i landets östra delar där antalet soltimmar under vegetationsperioden är högre och årsnederbörden är lägre. Så sent som år 2000 fanns arten i fem län, varav en av förekomsterna utgjordes av en lyckad utsättning. Idag finns bara två mycket små populationer kvar, en i Norbergs kommun i Västmanlands län och en i Högsby kommun i Kalmar län.Hotet mot veronikanätfjärilen är idag synnerligen akut. I Sverige är veronikanätfjäril den första fjärilsart med ett tidigare stort utbredningsområde som är mycket nära ett försvinnande. Det råder idag stor brist på miljöer som överensstämmer med veronikanätfjärilens habitatkrav, d.v.s. öppna, ogödslade och blomrika områden på steniga moränmarker i skogslandskapet. För veronikanätfjärilen försvåras bristen ytterligare av att den i Sverige främst förekommer på hävdade marker under den så kallade ”älskliga fasen” då hävden under en följd av år varit bruten.För att rädda veronikanätfjärilen krävs återskapande av gynnsamma habitat, både på jordbruksmark och på sådan mark som omförts till skogsmark, men som har behållit tillräckliga kvaliteter efter avverkning. De återskapade ytorna behöver befinna sig inom inbördes avstånd som inte överstiger fjärilarnas rörelseförmåga (< 1 km). Till att börja med behöver dessa områden skötas genom manuella röjningar och begränsad slåtter så att inte de ytor som nyttjas för reproduktionen utsätts för alltför starka förändringar. Uppfödning och utsättning behöver ske för att stödja befintliga populationer och för att skapa nya populationer. Populationsnivån är idag så låg att åtgärder måste ske omedelbart om det inte skall vara för sent. Målsättningen är att återskapa fungerande metapopulationer. Åtgärdsprogrammet för bevarande av veronikanätfjäril Melitaea britomartis är vägledande men inte juridiskt bindande. Kostnaden för att fullfölja bevarandearbetet av veronikanätfjäril under perioden 2010–2013 beräknas till 1 635 000 kronor.