Klockgrodan (Bombina bombina) är en låglandsart som är relativt vanlig i hela mellersta och östra Europa och finns i ett nära 3 000 000 km2 stort område (Figur 2). Klockgrodan ansågs som utdöd i Sverige efter 1960. Sedan 1982 har Naturvårdsverket och Världsnaturfonden finansierat återintroduktion av klockgroda, vilket resulterat i att arten numera finns i fyra områden i Skåne (Figur 3). Det fanns i mitten av juli 2007 uppskattningsvis 7500 spelande hanar av klockgroda fördelade på minst 310 lekvatten, varav de flesta (94 %) i Baldringe med omnejd. IUCN klassar klockgrodan som livskraftig (LC), men arten är hotad i vissa delar av Europa och är skyddad genom att den är upptagen i bilaga II och IV i EU:s art- och habitatdirektiv samt i Bernkonventionens bilaga II. Arten är fridlyst och klassad som livskraftig (LC) i den svenska rödlistan 2010. Klockgrodan lever i metapopulationer och verkar ha förhållandevis god spridningsförmåga. Arten leker i grunda kärr som svämmar över på våren, men förekommer i Sverige även i vegetationsrika, solbelysta, permanenta vatten utan fisk. Klockgrodan trivs bra i områden med naturbetesmarker som ger god tillgång på föda, såsom insekter, snäckor och andra småkryp. Ädellövskog nära betesmarkerna är gynnsamt för klockgrodan. I närheten av vattnet ska det också finnas bra övervintringsplatser, t.ex. stockar och stenar. Vid inventering av arten under senare år har man sett att den även koloniserat vatten som ligger direkt i jordbrukslandskapet som t.ex. märgelgravar och anlagda våtmarker. Orsakerna till artens tillbakagång i Sverige var och är fortfarande bland annat habitatförstöring (igenfyllning, igenväxning och utdikning av lekvatten), fragmentering, omläggning av betesmarker till skog (barrskog), fiskoch signalkräftinplanteringar samt övergödning.Målsättningen med åtgärdsprogrammet är att få populationerna i Mölle, Lunkaberg/Stendala och Bäckhalladalen att öka i individantal samt att bibehålla åtminstone den nuvarande utbredningen och populationsstorleken hos den större metapopulationen i Baldringe med omnejd fram till år 2014. På lång sikt (2025) bör det ha etablerats metapopulationer som är tillräckligt stora för att överleva på lång sikt (minst 500-1000 vuxna individer) även i Mölle, Lunkaberg/Stendala och Bäckhalladalen (Figur 3). Åtgärdsprogrammet för klockgroda är ett vägledande, men inte bindande, dokument med föreslagna åtgärder för att uppnå gynnsam bevarandestatus (definieras i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken, SFS 1998:1252, § 16) för arten i Sverige. Åtgärder och aktiviteter som föreslås i åtgärdsprogrammet är inventeringar för att öka kunskap om artens utbredning, framför allt inom Baldringe med omnejd, förbättringar av lekmiljöer och övervintringsmöjligheter inom de tre andra områdena, inhämtande av ny kunskap, uppföljning av genomförda åtgärder, information till markägare för att öka förståelse och intresse för bevarande av hotade groddjur samt att fler lekvatten och viktiga landmiljöer ska få ett långvarigt skydd. Idag ligger ca 20 % av de kända lokalerna inom skyddade områden (Naturreservat eller Natura 2000).
Åtgärdsprogrammets giltighetstid föreslås vara 2010-2014. Den del av kostnaderna för åtgärder, uppföljning och utvärdering som kan finansieras av åtgärdsprogrammet beräknas uppgå till 1 360 000 kr. Åtgärdsprogrammet för klockgroda koordineras av Länsstyrelsen i Skåne län
Stockholm: Naturvårdsverket, 2010. , p. 40