Det pågående arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter innebär att vi för första gången systematiskt i Sverige tar kunskap om arter som utgångspunkt för bristanalys, åtgärdsbehov och praktiskt naturvårdsarbete. Denna rapport diskuterar åtgärdsprogram som naturvårdsverktyg, med styrkor och svagheter, och föreslår ett antal sätt att utveckla verktyget. Även om varje åtgärdsprogram skrivs för en eller ett fåtal arter är det troligt att programmen sammantaget kommer att ge oss en god bild av problem, behov och möjligheter för biologisk mångfald i Sverige. Denna rapport redovisar resultat av en sådan samlad analys, i detta fall av 36 åtgärdsprogram omfattande 63 arter i jordbrukslandskapet. Analysen ger tydliga indikationer på vilka som är de viktigaste livsmiljöerna, hoten och åtgärderna. För att kunna utforma effektiva åtgärder krävs dock i många fall ytterligare kunskapsuppbyggnad, exempelvis beträffande arternas historiska habitat och skötsel. Det är troligt att det subjektiva urval av arter som ingår i analysen trots allt ger indikationer som gäller tämligen generellt för jordbrukslandskapets arter. För en säkrare och bredare bild av livsmiljöer, hot, åtgärdsbehov etc. för jordbrukslandskapet i stort skulle analysen behöva kompletteras med fler hävdberoende ågp-arter. Studien visar att analyser av detta slag är möjliga och fruktbara och artperspektivet ger många nya infallsvinklar och tar fram många hittills ouppmärksammande fakta.