Pilotprojektet Renare avlopp genomfördes i Linköping, Norrtälje och Skellefteå kommuner. Projektet testade kommunikation om enskilda avlopp riktad till fastighetsägare. Målgruppen är fastighetsägare med wc anslutet till enskilt avlopp som behöver åtgärdas av olika skäl, som att de är föråldrade, har dålig funktion eller saknar tillstånd. Metoden bygger på kommunikation i flera steg: först ett personligt brev, sedan ett telefonsamtal, uppföljande information och informationsseminarium. Projektet syftar till att minska antalet felaktiga avlopp och därmed övergödningen och andra negativa miljöeffekter. Målet är att utveckla en metod som verkligen når fram till fastighetsägarna och som påverkar deras kunskap, attityd och beteende i dessa frågor. Projektet är ett frivilligt informationsprojekt, relativt fristående från kommunens ordinarie tillsynsverksamhet. I projektet valdes totalt 1378 fastighetsägare ut i de tre kommunerna. Ett brev skickades till dem som informerade om projektet och gav grundläggande information om vad som är ett grönt, gult eller rött avlopp. Särskilt utbildade telefonister ringde sedan upp fastighetsägarna på kvällstid och frågade om deras avlopp och vilka planer de hade för dem, samt frågade om de ville ha mer information och ville gå på en informationskväll. Responsen från fastighetsägarna var mycket positiv och den visar likartade mönster från alla tre kommuner. Sammanlagt genomfördes 882 intervjuer. Bara 4% av de som tillfrågades ville inte prata om sina avlopp. De flesta av de intervjuade (86%) hade läst informationsbrevet. 38% ansåg att de hade ett väl fungerande ”grönt” avlopp. 36% hade ”gula” avlopp – de var osäkra på om deras avlopp var bra eller hade tillstånd. 16% ansåg att de hade ”röda” avlopp, med inaktuella tillstånd eller dålig funktion som behövde åtgärdas. Cirka 20% av fastighetsägarna visste hur de skulle gå vidare med sina avlopp. Över hälften, 55% av de tillfrågade ville ha mer information om avlopp. 32% ville ha det per e-post och 23% per brev. Ungefär 15% ville gå på informationskväll om enskilda avlopp. Så många dök också upp på de informationskvällar som anordnades i Linköping (70 personer) och Norrtälje (ca 40 personer). I Skellefteå genomförs informationskvällar efter projektets slut. Besökarna på informationskvällarna var övervägande nöjda med informationen och projektet som helhet, med vissa undantag. Efter några veckor genomfördes en utvärdering med ett slumpmässigt urval av 147 personer av de 882 som hade blivit uppringda tidigare, ca 50 per kommun. Dessa personer var påfallande positiva till både projektet som helhet, till telefonsamtalet och det första brevet som skickades ut. Relativt få läste det uppföljande materialet. 55% hade beställt det, 21% uppgav att de hade fått det och 14% att de hade läst det. Förvånande var att svaren indikerar att de uppföljande utskicken som gjordes per e-post nåddes av fler och lästes av fler jämfört med brevutskicken. Det kan ha berott på att e-postutskicken gick ut direkt efter samtalen. Många, över 90% tyckte att det var lätt att bedöma om de hade ett grönt, gult eller rött avlopp. Ungefär 5% uppgav att de hade gjort konkreta åtgärder, ungefär lika många planerade att göra det. I princip alla dessa menade att det var informationsprojektet som påverkat dem att agera. En slutsats av projektet är att kommunikationen till fastighetsägarna har fungerat. Den verkar ha påverkat både kunskap och attityder om de enskilda avloppen. Det är dock osäkert i vilken utsträckning projektet leder till konkreta åtgärder. Det visar också den relativt svaga respons i form av ansökningar till kommunerna som kom in till kommunerna under projekttiden. Här har tvingande åtgärder som inspektioner och förelägganden naturligt en bättre effekt. Informationsmetodens styrka är att den är en positiv kommunikation, som uppskattas av fastighetsägarna och är jämförelsevis billig jämfört med inspektioner. Den ger också troligen en relativt tillförlitlig bild av anordningarnas status hos dem man intervjuar. Dessutom stimulerar informationen fastighetsägarna till att bli mer medvetna om och mer mottagliga för att genomföra förbättringar av sina avloppsanordningar.