Denna rapport sammanfattar den litteratur som diskuterar hårda substrats betydelse för de bottenlevande samhällena. Marina vindkraftverk uppförs för närvarande i tusental längs västra och norra Europas kuster. Det väcker berättigade frågor om vilka effekter detta kan ha på den marina miljön. Den så kallade reveffekten har i sammanhanget blivit mycket uppmärksammad. Med detta begrepp avses en lokal ansamling av fisk, ryggradslösa djur och alger på och runt fundamenten och deras erosionsskydd. Det är dock ur strikt vetenskaplig synvinkel felaktigt att tala om reveffekten som positiv eller negativ som sådan. Om reveffekten ger en lokal ökning av den biologiska mångfalden i artfattiga men unika habitat kan den vara negativ men om den skyddar hotade arter, exempelvis hårt beskattade bestånd av fisk och skaldjur är den positiv. En artificiell struktur kan också vara en inkörsport för nya främmande arter som kan påverka samhällen och system över stora områden. Effekten av en artificiell struktur som ett vindkraftsfundament bör därför bedömas från fall till fall utifrån de miljöförhållanden som råder på platsen. Vindkraftverkens fundament består av betong eller stål och betong och de kan olika lutning och orientering. Substratets egenskaper kan ha betydelse för larvers och sporers chans att hitta en lämplig plats att sätta sig fast och överleva. Störst betydelse verkar substratet ha vid primär succession, det vill säga när en större yta nykoloniseras efter en störning. Larver och sporer sprids med vågor och strömmar. I det tunna gränslagret mot klippan där vattenrörelserna är små kan förmågan att simma ha betydelse för valet att etableringsplats. Särskilt larver söker sig till gropar i storleksordningen 1–10 millimeter. Algsporer som ofta saknar simförmåga kan i stället reglera sin klibbighet och avvägning och på det viset hitta lämpliga miljöer att etablera sig i. Även algsporer föredrar en räfflad struktur men den optimala reliefen beror på den enskilda arten och storleken på dess sporer. Överlevnaden hos vuxna organismer kan påverkas av klippas topografi. Vågkrafterna är ofta svagare i sprickor och detta gynnar överlevnaden av både fastsittande djur, fleråriga stora alger och betare. Substratets lutning har stor betydelse för vilket samhälle som etableras. Vågornas kraft är större på en vertikal jämfört med en horisontal yta och de olika organismerna växer därför djupare på en vertikal yta jämför med en horisontal. Vertikala ytor är oftast djurdominerade medan alger förhärskar på horisontala ytor. På stenrev är störningsfrekvensen stor. Under stormar välts och snurrar blocken vilket framförallt påverkar stora och fleråriga organismer negativt. Den biologiska mångfalden är störst på medelstora block. På små block hinner bara efemära arter etablera sig mellan störningstillfällena medan störningsfrekvensen på de största blocken är låg och samhällena där liknar den fasta klippan som domineras av konkurrenskraftiga, fleråriga arter. Klippans mineralsammansättning verkar ha liten betydelse för etableringen av alger och djur i marin miljö. Biofilmen av mikroorganismer som alltid etableras före de makroskopiska organismerna tycks utjämna skillnader mellan substrat olika kemisk sammansättning. Mineralsammansättningens betydelse för verlevnaden av vuxna organismer är också dåligt utforskad. Borrande organismer, organismer som etsar substratet med kemikalier eller penetrerar berget med rizoider tycks vara mer framgångsrika på kalkberggrund jämför med en sur berggrund som granit. Substratets färg har betydelse för etableringen av vissa djur men responsen varierar mycket mellan olika arter.