Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Köttkonsumtionens klimatpåverkan: Drivkrafter och styrmedel
Responsible organisation
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Konsumtion av livsmedel ger upphov till klimatpåverkan. Konsumentens val, beteenden och attityder har därför betydelse för hur stor påverkan blir på miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Rapportens syfte är att ge underlag för en diskussion om möjliga styrmedel som kan minska klimatpåverkan från köttkonsumtion. Resultat från studier om klimatpåverkan, styrmedel, beteendeforskning, attitydundersökningar, konsumtionsdata med mera ligger till grund för rapporten. Även målkonflikter med andra miljökvalitetsmål berörs. Stora utsläpp från konsumtion. Vi i den industrialiserade världen bör till år 2050 komma ner mot 2 ton CO2-ekvivalenter per person och år för vår totala konsumtion av varor och tjänster. Ur ett konsumtionsperspektiv uppgår varje svensk utsläpp till 10 ton koldioxidekvivalenter per person, av detta utgör den privata konsumtionen 8 ton. De fem största enskilda aktiviteterna som ger upphov till ungefär hälften av de svenska utsläppen är hur mycket och i vilken bil vi åker, hur vi värmer våra bostäder, vår elanvändning i bostäderna, hur mycket och vilket kött vi äter, hur långt och hur ofta vi flyger. Köttkonsumtionens andel av utsläppen från livsmedel är betydande. Beräkningar visar att enbart maten vi äter i dag orsakar ca 2 ton per person och år. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst utsläppsandel i den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan, med cirka 0,7 ton CO2-ekvivalenter per person och år (2005). Om utsläpp på grund av förändrad markanvändning som till exempel avverkning av regnskog för att bereda plats åt bete och foderodling räknas in vid livsmedelsproduktion kan utsläppen vara betydligtstörre. Utsläppen från Sveriges köttkonsumtion uppgick 2005 till 6,3 miljoner ton CO2-ekvivalenter, vilket motsvarar mer än 3 miljarder mil genomsnittlig bensinbilskörning. Vegetabilier har generellt sett en betydligt mindre klimatpåverkan än kött.Konsumtionsökning har lett till utsläppsökning. Den totala årliga konsumtionen av kött från gris, nöt och kyckling i Sverige ökade med mer än 50 % under perioden 1990–2005. Omräknat till per person och år är det en ökning med 24 kg för dessa köttslag. Konsumtionsökningen beräknas ha medfört en utsläppsökning på 2,3 miljoner ton CO2ekvivalenter för den angivna perioden. Konsumtionsökningen utgörs av importerade varor. Utsläppsökningen har därför inte varit synlig i den nationella utsläppsstatistiken eftersom denna inte omfattar utsläpp som uppstår på grund av import. Förändring och effektivisering av inhemsk produktion. Med hjälp av effektivisering och minskat djurantal har utsläppsminskningar på 1,2 miljoner ton CO2ekvivalenter genomförts inom svenskt jordbruksproduktion under perioden 1990–2005. Denna minskning kompenserar inte utsläppen från den ökande konsumtionen under samma period. Fler fördelar med en minskad köttkonsumtion. En viss minskning av svensk köttkonsumtion skulle utöver minskad klimatpåverkan även kunna gynna folkhälsa och ge bättre förutsättningar för den globala livsmedelsförsörjningen. Ca 70 % av den globala jordbruksarealen används i dag till att producera foder för våra djur. De flesta näringsämnen som vi får från kött kan vi även få från vegetabilier. Potential på konsumtionssidan. Potentialen att minska köttets klimatpåverkan är större via minskad konsumtion än via ändringar i den svenska köttproduktionen. En fördel med nationella styrmedel kring konsumtion är också att de belastar både svenskt och importerat kött, medan styrmedel avseende inhemsk köttproduktion kan bli verkningslösa ur klimatsynpunkt om vi har oförändrat hög eller ökande konsumtion av kött. Svenskt kött är i dag generellt mindre klimatpåverkande än importerat kött, även om betydande variationer finns. Köttkonsumtion bedöms vara den mest priskänsliga livsmedelsgruppen. I dag importeras en avsevärd andel av det kött vi äter, vilket sannolikt ger tillgång till kött till lägre pris.Konflikt med andra miljömål. För att vi ska kunna uppnå svenska miljömål som Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv behöver vi bevara våra hävdade betesmarker. En inhemsk köttproduktion som möjliggör hävdandet av betesmarkerna är förenligt med en betydligt minskad köttkonsumtion, eftersom det svenska köttet endast utgör en del av vår köttkonsumtion och eftersom endast en del av den svenska köttproduktionen bidrar till hävdade betesmarker. Vår konsumtion av kött från gris och kyckling som inte kan användas i miljönyttig betesdrift är nästan dubbelt så stor som vår konsumtion av nöt och lamm. Det kan vara kostnadseffektivt att åtgärda olika miljöproblem samordnat. Då olika djurslag har olika miljömässiga för- och nackdelar bör köttkonsumtionen ur ett brett miljöperspektiv därför minskas generellt snarare än enbart via minskad nötköttskonsumtion. En ny studie visar att vissa produktionsformer med betesdrift skulle kunna öka inlagring av kol i betesvallar, naturbetesmarker och i betesmarksträd, i vissa fall skulle det helt eller delvis kompensera växthusgasutsläppen.Positiva attityder men bristande förutsättningar. Halva svenska befolkningen ser positivt på en minskad köttkonsumtion. Medvetna beteendeförändringar i livsmedelsvalet kan dock ofta vara svåra och tidskrävande att åstadkomma. Detta i synnerhet om man förlitar sig enbart till informativa styrmedel utan att nödvändiga förutsättningar finns i form av tillgänglighet och pris. Några komplikationer är så kallad ”choice overload” och svårigheter för konsumenter att väga in kollektiva nyttigheter, som klimatpåverkan i sina beslut. Rationella val? Ett genomgående resultat inom forskningen är att man i miljöpolitiken inte bör förvänta sig att konsumenters beslutsfattande är rationellt. En samstämmig erfarenhet är också att det är orealistiskt att förvänta sig att folk ska ”göra det rätta” om inte de rätta förutsättningarna finns. Rätt utbud och ”grönt” pris underlättar. Det behövs förbättrade incitament och tydliga signaler för att underlätta för konsumenten att välja klimatsmarta måltidsalternativ. Många av våra måltider äts utanför hemmet. Att skapa gröna marknader med ett rikt och välexponerat utbud av restaurangmåltider och färdigrätter med större andel vegetabilier – som ger en tydlig prissignal – kan därför vara viktigt för en klimatanpassning. ”Demitariska alternativ” är ett nytt begrepp som jämsides med ”vegetariskt” kan användas i måltidskommunikationen. Demitariska alternativ är måltider med halverad kött- eller fiskmängd jämfört med dagens proportioner. Via media, butiker med flera aktörer kan de nya recepten och matidéerna spridas till den matlagning som sker i hemmen.Styrmedel för en minskad köttkonsumtion saknas i dag nästan helt, både i Sverige och i andra länder. Däremot finns det stöd inom jordbruksproduktionen som indirekt motverkar klimatmålet även om detta inte är syftet med stöden. Sverige kan inom EU arbeta för att förändra stöd som har som indirekt effekt att de ökar klimatpåverkande utsläpp. Det är viktigt att förändringen av stöden inte leder till exporterade klimatgasutsläpp. Rapporten diskuterar ett antal möjliga styrmedel på konsumtionssidan, till exempel ekonomiska styrmedel som Bonus Malus1, differentierad moms, punktskatt, tullar på klimatsämre kött liksom klimat-/ miljömärkning och andra informationsverktyg. Att involvera olika aktörer inom upphandling, handel och utbildning kan också vara betydelsefullt för att kunna minska klimatpåverkan från köttkonsumtion. Rapporten ger även exempel på områden där det finns behov av att ta fram mer kunskapsunderlag. En utveckling av styrmedel för minskad klimatpåverkan från köttkonsumtion kan framöver ge erfarenheter som kan användas även inom andra klimatbelastande livsmedelsgrupper.Policypaket. Forskningen visar att för att kunna påverka konsumtionen behövs det flera olika slag av styrmedel som drar åt samma håll. För att minska klimatpåverkan från köttkonsumtion kan det vara värdefullt att undersöka möjliga paket av olika styrmedel som tillsammans stegvis drar mot en konsumtion med högre andel vegetabilier. Acceptans. Naturvårdsverkets undersökningar visar att det finns en acceptans bland svenska konsumenter för förändrade konsumtionsmönster i klimatsmart riktning och för åtgärder mot klimatförändringen. Befarat impopulära åtgärder som att införa rökförbud på restauranger har i efterhand blivit uppskattade. På samma sätt kan styrmedel inom köttområdet komma att ses som något naturligt när de väl har införts. Åtgärder för ett bättre utbud av klimatsmarta måltider har troligen hög acceptans då det ger konsumenterna ett mervärde. Sådana åtgärder skulle kunna utgöra ett steg i att ge konsumenterna bättre förutsättningar att välja klimatsmarta måltider.

1 Bonus Malus: Ekonomiskt styrmedel där de mer miljöanpassade alternativen inom en produktgrupp subventioneras av de mer miljöstörande produktalternativen

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2011. , p. 80
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6456
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9416ISBN: 978-91-620-6456-3 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9416DiVA, id: diva2:1617179
Available from: 2021-12-06 Created: 2021-12-06 Last updated: 2021-12-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1101 kB)514 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1101 kBChecksum SHA-512
78e8b7fa7f70473ae358149a63883dc68d99e330253681306b6a4638788eaef0acb7b22e3cf1b1efaa41e09503200ed8fa20add9436c7ff1ba9c2b121e53d991
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 514 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 767 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf