Åtgärdsprogrammet för vildbin och småfjärilar på torräng är ett vägledande, men inte formellt bindande dokument för bevarandet av arterna i Sverige under perioden 2011–2016. Det ska i första hand tjäna som underlag för myndigheters och organisationers arbete, men kan även användas av privatpersoner. Länsstyrelsen Östergötland koordinerar genomförandet av åtgärdsprogrammet.Åtgärdsprogrammet omfattar tio arter av solitära bin: väpplingsandbi Andrena gelriae, märgelsandbi Andrena labialis, monkesolbi Dufourea halictula, stäppbandbi Halictus leucaheneus, rödtoppebi Melitta tricincta, mörkgökbi Nomada fuscicornis, ölandsgökbi Nomada similis, fransgökbi Nomada stigma, storfibblebi Panurgus banksianus, kölblodbi Sphecodes cristatus, och tre arter av småfjärilar: knytlingsäckmal Coleophora scrabida, vitribbat strandfly Conisania leineri, mjölfly Eublemma minutata. Arterna är knutna till varma och torra ängsmarker med riklig förekomst av ärtväxter, blåmunkar, sandvita, rödtoppa, fibblor, knytling, hedblomster och fältmalört vilka tjänar som värdväxter. För bina måste det också inom flygavstånd finnas marker med lättgrävd och vegetationsfattig mineraljord för bobygge. Lämpliga livsmiljöer återfinns i såväl det traditionella odlingslandskapets slåtterängar och betesmarker som i infrastruktursbiotoper (t.ex. vägkanter, täkter, kraftledningsgator, banvallar), militära övnings- och skjutfält, samt tätortsnära grönytor (t.ex. idrottsplatser). Programarterna är representanter för generellt artrika, men hotade miljöer och för en organismgrupp som genom sin pollinering har en nyckelroll för den ekologiska funktionen i ett ekosystem.Arternas utbredningsområde utgörs av södra Sverige till och med mellersta Dalarna. Flera av arterna är dock endast påträffade i södra Götaland (stäppbandbi, rödtoppebi, ölandsgökbi, kölblodbi och vitribbat strandfly). Förutom kölblodbiet och vitribbat strandfly, som förmodligen alltid varit ovanliga, har programarterna sannolikt gått tillbaka mycket starkt och har idag en fragmenterad utbredning. Tillbakagången orsakas av en kraftig minskning av arealen livsmiljö. Antalet förekomstlokaler under 2000-talet varierar mellan arterna: för storfibblebiet är 80 lokaler kända, för monkesolbiet knappt 30, för märgelsandbiet, fransgökbiet, stäppbandbiet, rödtoppebiet och mjölflyet ca 20, för mörkgökbiet och ölandsgökbiet ca 10 och för de övriga är endast ca fem eller färre lokaler kända. I 2010 års rödlista klassas kölblodbi och vitribbat strandfly som Akut hotade (CR), väpplingsandbi, stäppbandbi, mörkgökbi, ölandsgökbi och mjölfly som Starkt hotade (EN) och märgelsandbi, fransgökbi, monkesolbi, rödtoppebi, storfibblebi och knytlingsäckmal som Sårbara (VU). Ingen av arterna är globalt rödlistad, men alla är upptagna på andra europeiska länders rödlistor. Det finns stora behov av förbättrade kunskaper om arternas utbredning, därför ges inventeringsarbete ett ganska stort utrymme under programperioden. Programmets arter är beroende av någon form av kontinuerlig hävd eller störning som tillgodoser både behoven av föda (pollen och nektar) och boplats, och dessa inom flygavstånd från varandra. För detta krävs en skötsel som tillåter tillräckligt mängd med värdväxter som får gå upp i blom och som skapar/bibehåller vegetationsfattiga ytor med blottad mineraljord, samt håller livsmiljön öppen och solbelyst. De hävd-/störningsformer som är lämpliga för att åstadkomma detta är slåtter, bete, bränning, röjning och maskinell eller manuell markstörning. För både restaureringsåtgärder och arbetet med löpande skötsel förväntas jordbrukets miljöersättningar och aktörer som sköter infrastruktursbiotoper, militära övnings- och skjutfält, stadsnära grönytor m.m. ha nyckelroller. Länsstyrelserna har via åtgärdsprogramsverksamheten en informerande och koordinerande roll för arbetet och kompletterar med egna insatser där det inte är möjligt att använda andra medel. Om det visar sig att det blir svårt att genom naturlig spridning etablera arterna på restaurerade lokaler kan det bli aktuellt med utplantering på sådana lokaler, men utplanteringar föreslås inte under programperioden. Kostnaden för att genomföra åtgärdsprogrammet uppgår till 3435000 SEK. Ca 170 andra rödlistade arter bedöms gynnas av åtgärdsprogrammet.