Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark: en studie med radar i södra Kalmarsund
JP Fågelvind.
Responsible organisation
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Småfåglars och sjöfåglars nattflygningar radarbevakades vid Utgrundens fyr i Södra Kalmarsund under totalt 23 höstnätter och 26 vårnätter åren 2006–2008. Både var och hur högt fåglarna flög studerades. Urskiljningen av ekon från småfåglar gjordes genom att klassa de som flög 20 km/h eller långsammare som småfåglar och de som flög 45 km/h och snabbare som sjöfåglar eller vadare (i rapporten kallas de sjöfåglar). Under åtta nätter vardera hösten och våren var det intensiva fågelsträck. En stor mängd data samlades in om totalt 14 172 ekon från småfåglar på hösten och 1 014 på våren samt 1 105 flockar av sjöfåglar under hösten och 294 flockar under våren. Södra Kalmarsund är känd som en sjöfågellokal med mycket starkt sträck såväl höst som vår (dagtid ca 6–8000 fåglar, ekon/h/km). Maxnoteringarna i den här studien är 1 840 ekon/h/km under höstnätter och 355 ekon/h/km under vårnätter. Dessa tal kan jämföras med noteringar vid Falsterbo, där maxnoteringarna på hösten är ca 6 600 fåglar, ekon/h/km och vid Kriegers Flak i södra Östersjön på ca 3 000 ekon/h/km. Sträcket i södra Kalmarsund är alltså relativt starkt på hösten men på våren är främst det nattliga småfågelsträcket rätt svagt och litet i omfattning över det undersökta området.

Den nattliga fågelflyttningen ute till havs sker på högre höjder än dagtid för både sjöfåglar och småfåglar. Sjöfåglar flyger under höstnätter i medeltal 156 meter över havet mot 17 meter dagtid. På våren är motsvarande siffror 106 meter på natten respektive 24 meter på dagen. Småfåglar håller på hösten i medeltal 330 meters flyghöjd på natten och 35 meter dagtid. Under vårnätterna är småfåglarnas flyghöjd 529 meter och dagtid 50 meter.

Sjöfåglar flyger på så höga höjder på natten att de riskerar att kollidera med vindkraftverk som är 150 meter höga (vanligast till havs). Cirka 50–90 % av de sträckande sjöfåglarna berörs, de behöver antingen väja för eller flyga över vindkraftverken för att undvika kollision.

Den här studien visar att sjöfåglar väjer för vindkraftverken. Detta sker närmare verken under natten än dagtid. Studien kan inte påvisa att risken för kollisioner är vare sig större eller mindre än vad tidigare genomförda studier visat. Angående nattflyttning i sämre sikt så väjde sjöfåglarna ytterligare något närmare vindkraftverken under natten, men inte närmare än 500 meter i medeltal (mot 570 meter i medeltal nätter utan dimma) eller så flög de över verken eftersom de i medeltal flög på högre höjd under nätter med dålig sikt. Dessa väjningsavstånd nattetid skiljer sig från de avstånd som konstaterades för dagtid, nämligen 1–3 km före vindkraftverken. Endast 0,1–0,5 % av sjöfågelflockarna flög mellan vindkraftverken dagtid (avståndet mellan områdets sju verk är ca 400 meter). Under nätter utan dimma flög 5 % av flockarna mellan verken och under nätter med dimma hela 9 %, vilket kan tyda på större kollisionsrisk nattetid än dagtid.

Den stora mängden småfåglar som flyttar över detta havsområde på nätterna flög i medeltal högt över verken (på 330 meters flyghöjd under höstar och 529 meters flyghöjd under vårar). De tycks flyga lite högre i dimma om den förekommer på natten och då på i medeltal 343 meter över havet mot 330 meters flyghöjd när det inte är dimma. Flyghöjd i dimma gäller endast höstnätter och det är inte en statistiskt säker skillnad. Men för de enskilda nätterna är skillnaderna statistiskt säkerställda: under nätter med dimma flyger småfåglarna ca 100 meter högre än under dimfria nätter. De allra flesta småfåglarna flyger över vindkraftverken på nätterna, men spridningen för var dessa småfåglar flyger är stor. Under vårar berörs 8 % av sträcket av vindkraftverk, som är 150 meter höga och på hösten 17 %. Hur dessa berörda lågflygande individer passerar verken kan denna studie dock inte ge något svar på, då studieområdet för småfåglar mestadels var 1500 meter bort från fyren, där radarn var placerad. Småfåglar kunde dock också konstateras flyga två av tre nätter på en högre höjd över havet under nätter med dimma och därmed flög de klart ovan den ca 100 meterhöga dimman. Även observationerna för de nattflygande sjöfåglarna visar på ytterligare högre flyghöjd på nätter med dimma (240 meter i medeltal) mot nätter utan dimma (156 meter i medeltal).

Studien visar att det är en del (trots allt få) småfåglar som rastar efter en flyttningsnatt. När så sker är det ofta efter en flyttningsnatt när det är dimma på morgonen, men även då är det få fåglar ute vid Utgrunden. Den stora faran för småfåglar och havsbaserade vindkraftverk är när det förekommer masslandning, vilket sker när de flyger ute till havs och möter ett oväder med regn och dis, vilket gör att de flyger lägre och letar efter ställen att landa på. Inget sådant fenomen har konstaterats vid Kalmarsund i denna studie.

En grov uträkning av de nattflyttande småfåglarnas kollisionsrisk vid Utgrundens sju befintliga vindkraftverk ger resultatet - med de nya uppgifterna som underlag- att under ett år skulle16 småfåglar kunna förolyckas och det är av de cirka en halv miljon nattflyttande småfåglar som passerar just det området. Sjöfåglarnas kollisionsrisk anses inte ha förändrats av dessa uppgifter, utan det är cirka 10–15 sjöfåglar som riskerar att förolyckas per år, räknat på både de sju vindkraftverken på Utgrunden och de fem på Yttre Stengrund (Pettersson 2006).

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2011. , p. 58
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6413
Keywords [sv]
Vindval
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9379ISBN: 978-91-620-6413-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9379DiVA, id: diva2:1616505
Available from: 2021-12-03 Created: 2021-12-03 Last updated: 2023-05-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2398 kB)78 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2398 kBChecksum SHA-512
1ed0779fafeb116b634bb19863644b4925623218f9a92fc5b4a0ed6a86e4795e56dfd16a2f3aec7403703dcdb4c9d600ec90d7d662a3bca8cfeb62b3e9fe7529
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 78 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 116 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf