Barns möjligheter till friluftsliv i vardagen förändras med nya bebyggelsemönster och livsstilar, med den urbana miljön som en allt viktigare arena för naturkontakt. I rapporten förmedlar forskare med utgångspunkt i humanekologi, miljöpsykologi, medicin och pedagogik vad forskningen inom respektive område har att säga om villkoren för barns naturkontakt idag och dess betydelse för individen och en hållbar samhällsutveckling. Forskarna lyfter fram ett antal gemensamma nämnare och slutsatser kring naturkontaktens potentiella värden och villkor och diskuterar utvecklingsmöjligheter för praktik och forskning inom området. Rapporten ska fungera som idé- och kunskapsunderlag för tvärfackliga samarbeten och utvecklingsarbete inom området.