Bakgrund Regeringen beslöt 1987 att tillsätta Dalälvsdelegationen, med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom 10 år. Som en följd av Dalälvsdelegationens arbete träffade Stora Kopparbergs Bergslags AB och tillsynsmyndigheterna 1992 ett avtal om efterbehandling av gruvavfall i Falun. För att genomföra avtalets intentioner skapades det som kom att kallas Faluprojektet. Inom ramen för Faluprojektet har bland annat ett antal efterbehandlingsåtgärder på gruvområdet i Falun genomförts, liksom åtgärder på Ingarvsmagasinet (sluttäckning) och kisbränderdeponin (in situ tvättning och sluttäckning). Åtgärderna genomfördes under en femtonårsperiod. På gruvområdet finns betydande mängder varp, rödfärgsråvara (vittrad varp) och slagg - det vill säga äldre, förhållandevis kopparrikt gruvavfall. Gruvområdet ingår i det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun, som utsågs till världsarv av UNESCO år 2001. Dessutom finns pågående industriverksamhet i form av Rödfärgsverket, som tillverkar rödfärgspigment och Falu rödfärg av den vittrade varpen. Då avtalet som ligger till grund för Faluprojektet arbetades fram, bedömdes metalläckaget från gruvområdet vara i storleksordningen 30 ton/år för zink, 100 ton/år för järn, 3,5 ton/år för koppar och 30 kg/år för kadmium. Området kring gruvan var därmed den tredje största källan till metallutsläpp i Falun, efter Ingarvsmagasinet och kisbränderdeponin. Genomförda åtgärder Följande efterbehandlingsåtgärder har genomförts på gruvområdet: • Flytt av rödfärgsråvara inom gruvområdet (1993-2007). Rödfärgsråvaran har lagts upp närmare Stora Stöten, så att lakvattnet dräneras till gruvan. Gruvan länshålls och länspumpningsvattnet renas - sedan 1987 i Främby reningsverk och inom en nära framtid i en nybyggd reningsanläggning på gruvområdet. • Grundvattenavskärande dränering (1996). Dräneringen minskar tillförseln av grundvatten till gruvområdet och därmed lakvattenbildningen. • Uppsamlingssystem för förorenat grundvatten (lakvatten) från gruvområdet (anlagt 2004-2006), med avtal om rening av lakvattnet ”för all framtid”. Det uppsamlade lakvattnet kommer att renas i Stora Ensos nya reningsanläggning för länspumpningsvatten från gruvan, där metallerna omvandlas till säljbara produkter. Reningsanläggningen är för närvarande under intrimning. Resultat av genomförda efterbehandlingsåtgärder Uppföljning hittills indikerar att metalltransporten med Gruvdiket minskat kraftigt sedan uppsamlingssystemet för lakvatten på gruvområdet togs i drift sommaren 2007. Fortsatt uppföljning krävs för att se långtidseffekterna av efterbehandlingsåtgärderna på gruvområdet, liksom uppföljning av andra läckagevägar för metaller från gruvområdet än via Gruvdiket. Reduktionen av zink, kadmium och koppar har beräknats till mellan 90 och 95 % efter de åtgärder som vidtagits inom gruvområdet. Efterbehandlingsåtgärderna har genomförts utan att områdets kulturmiljövärden påverkats.  Kostnader och ansvarsfördelning Flytten av rödfärgsråvara har utförts inom ramen för Rödfärgsverkets ordinarie verksamhet och har därmed inte belastat Faluprojektet ekonomiskt. Kostnaden för den grundvattenavskärande dräneringen uppgick till ca 0,84 Mkr (1995-1996 års penningvärde). Uppsamlingssystemet för lakvatten från gruvområdet kostade ca 4,7 Mkr att anlägga, exklusive sträckan längs väg 50 som bekostades av Vägverket. Den totala investeringskostnaden för den nya reningsanläggningen beräknas till ca 129 Mkr, varav Faluprojektet står för 9,2 Mkr, Vägverket, genom Falu kommun, för 0,8 Mkr och Stora Enso för resterande del. Kostnadsandelarna motsvarar de andelar av anläggningens behandlingskapacitet som lakvattnet från gruvområdet, lakvattnet från vägområdet respektive länshållningsvattnet från gruvan upptar. För drift- och underhåll av uppsamlingssystemet och reningsanläggningen ansvarar Stora Kopparbergs Bergslags AB. Kostnaden för drift- och underhåll av uppsamlingssystemet, samt rening av uppsamlat lakvatten ”för all framtid” har beräknats till 35 Mkr för Faluprojektets del, d v s lakvatten från gruvområdet. Framtida drift, kontroll och områdesskydd Stora Kopparbergs Bergslags AB ansvarar fortsättningsvis för drift och underhåll av uppsamlingssystemet och reningsanläggningen. Drift av uppsamlingssystemet för lakvatten omfattar bland annat rengöring av pumpar, spolning av pumpstationer, brunnar, och uppsamlingsledningar, rensning av pumpledningar med plugg, samt mätning och injustering av vattennivån i de olika delarna av systemet. Kontroll av vattennivåerna är mycket viktig för att optimera mängden uppsamlat lakvatten och för att hindra ökad vittring i marken. Den framtida kontrollen som rör gruvområdet utförs av flera aktörer och omfattar lakvattenuppsamlingssystemet och reningsanläggningen (Stora Kopparbergs Bergslags AB), recipientkontroll i tillflöden till Faluån, bland annat Gruvdiket och Gruvbäcken (Faluprojektet), samt recipientkontroll uppströms och nedströms Falun/Faluån (Dalälvens vattenvårdsförening). Samtliga mätvärden samlas i en databas och rapportering ska ske årligen till Länsstyrelsen i Dalarnas län. lternativa former för skydd av genomförda efterbehandlingsåtgärder på gruvområdet har diskuterats, såsom exempelvis bestämmelser i detaljplan, inrättande av miljöriskområde och utfärdande av områdesbestämmelser via beslut enligt miljöbalken. I nuläget utfärdas inget särskilt områdesskydd för gruvområdet, framförallt på grund av att det fortfarande förekommer aktiv industriverksamhet på området. Dagens tillsynsförhållanden (2009) är sådana att Länsstyrelsen i Dalarnas län bedriver tillsyn över gruvområdet i stort, samt över den nya reningsanläggningen för gruvvatten (inklusive uppsamlingsanordningarna för lakvatten), medan Falu kommun bedriver tillsyn över verksamheten vid Rödfärgsverket.