Skalbaggar på nyligen död tall har haft en svår situation under många decennier i Sverige. Nästan 10 % av Sveriges skalbaggsarter lever på tall, varav en stor andel är rödlistade. Flera arter har försvunnit från hela eller stora delar av Sverige. Vissa arter finns bara kvar på några enstaka ställen, till exempel på Gotska Sandön eller i några få norrländska naturreservat. Detta är en förändring av den svenska faunan som få har uppmärksammat, inte minst då många av dessa arter lever i det fördolda under tallens bark. Därför är det angeläget att vidta åtgärder för att hejda förlusten av, och förbättra, livsmiljöer i hela landskapet, även utanför skyddade områden.De nio skalbaggsarterna i detta åtgärdsprogram utvecklas främst i floemet (levande vävnad i innerbarken) på nyligen död tall. Med nyligen död tall avses döende och döda tallar med tämligen intakt bark. De olika arterna föredrar stående döda eller döende tallar men kan ibland hittas på färska lågor av tall. Sju av arterna är hotade och två av arterna är bedömda som nära hotade (NT) i senaste svenska rödlistan (Gärdenfors 2010). Kunskapsläget om var och vilka mängder arterna finns är delvis bristfälligt.Svenska tallskogar har tidigare varit mer öppna och solexponerade, en livsnödvändighet för många växelvarma organismer som insekter. De svenska tallskogarna blir en allt sämre livsmiljö för tall-levande insekter, framför allt produktionsskogen har utarmats på lämpliga livsmiljöer. Därför har också den regionala artpoolen av programarterna blivit utarmad i stora delar av Sverige. Åtgärdsprogrammen för skalbaggar på nyligen död tall har ett tydligt överlapp med det för skalbaggar på äldre tallved, då arternas biologi gör att det inte finns en skarp gräns mellan nyligen död och äldre tallved. Samtidigt är nyligen död tall och äldre tallved olika substrat som påverkar både artsammansättning och inventeringsmetodik. Riktade undersökningar av skalbaggar på nyligen död tall är sällsynta. Många svenska län uppvisar en kunskapsbrist för skalbaggar på nyligen död tall, med inga eller ytterst få inventeringar som ger information om dagens bevarandestatus. Bristanalys visar att tallskog är underrepresenterat i områdesskyddet och skyddade tallskogar genomgår en långsam förändring pga. avsaknad av naturliga störningsregimer, främst brand. En del skyddade områden riskerar att förlora sin funktion för värmeälskande arter om de inte tillåts brinna. Åtgärdsförslagen berör samtliga svenska län, då minst två av arterna har påträffats i de flesta län. Samverkan mellan aktörer i landskapet, myndigheter, markägare och skogsbruksaktörer, är viktig för att nå målen. Programmets åtgärder är fokuserade på genomförandet av naturvårdande åtgärder, främst naturvårdsbränning i värdetrakter för tall, hejdad förlust av livsmiljöer genom formellt och frivilligt skydd, ökad naturvårdshänsyn samt kunskapshöjande åtgärder kring skötsel. De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 3 510 000 kr under programmets giltighetsperiod 2014–2018.