Matsvinn – matavfall som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda – förbrukar naturresurser och orsakar utsläpp i onödan, och dessutom går stora ekonomiska värden förlorade när maten inte når fram till den tänkta slutkonsumenten. För att målet om minskat matavfall med 20 % mellan 2010-2020 ska kunna uppnås, behövs sannolikt många olika åtgärder i kedjans alla led. För att kunna prioritera åtgärder behöver dessa först värderas. Detta projekt syftar till att beskriva och uppskatta de ekonomiska och miljömässiga (mätt som klimatpåverkan) effekterna av sex olika svinnreducerande åtgärder, som har genomförts eller skulle kunna genomföras inom butiksledet av livsmedelskedjan. För att få olika åtgärder att bli jämförbara har respektive åtgärd applicerats på en beräknad exempelbutik, som i sin tur baserats på ett genomsnitt under 2010-2012 av sex Willysbutiker som ingått i forskningsprojektet Minskat matsvinn i livsmedelsbutiker (www.slu.se/matsvinn). Varje åtgärds potentiella förmåga att reducera svinnet, som totalt sett uppgick till 86 ton per butik och år inklusive reklamationer, har beräknats för att få fram dess effekt. Dessa effekter har jämförts med kostnadsuppskattningar och besparingar vid åtgärdernas införande, för att få fram kostnadseffektiviteten. De åtgärder som utvärderats på detta sätt (och den kvantitet matsvinn de kan förebygga är):  att införa ett tak för reklamationer av frukt&grönt (35 ton)  att skänka mat till välgörenhet (30 ton)  att öka aktiviteten i datoriserade beställningssystem (6 ton)  att frysa ner och sälja kött på en andrahandsmarknad (1,5 ton)  att införa ett stopp för kampanjer inom frukt&grönt (0,6 ton)  att sälja köttfärs fryst istället för kyld (0,3 ton) När åtgärderna jämförts och rangordnats var reklamationstak och välgörenhet de åtgärder som hade störst förmåga att reducera svinnet värderat efter varornas vikt, medan ökad aktivitet med beställningssystemet och reklamationstak var de som sparade mest växthusgaser. De mest kostnadseffektiva åtgärderna per viktenhet var att sälja nischprodukter av köttfärs frysta istället för kylda liksom att frysa in och sälja svinn av styckat nöt- och griskött på en andrahandsmarknad. De mest kostnadseffektiva åtgärderna per klimatnytta var reklamationstak (sett ur leverantörens ekonomiska perspektiv), följt av ökad aktivitet med ordersystemet. Flera av åtgärderna beräknades generera en vinst för butiken om de infördes, och flera är möjliga att kombinera helt eller delvis. Mängden varor att skänka bort eller sälja vidare minskas dock om övriga trimmande åtgärder genomförs. Nyckelord: Matsvinn, butik, svinnreducerande åtgärder