Elektronik har gått från att vara en exklusivitet till att vara en del av vår vardag. För flertalet svenskar är det ekonomiskt möjligt att köpa teknik som ger nya möjligheter och funktioner. I många fall har en viss ny teknik blivit var mans egendom på ett sätt som gör att den också blir nödvändig att ha tillgång till. Människor använder till exempel ny teknik för att betala räkningar, lyssna på musik, boka resor, betala biljetter, kolla öppettider, se vad klockan är o s v. Inköp av en viss ny teknik styrs av att den är billig, ibland nödvändig och ofta ger möjligheter att göra nya saker, eller göra saker på nya sätt. Många produkters tekniska funktion har kommit i skymundan eftersom produkterna blivit så vanliga. Vad som då ofta uppmärksammas i högre grad än teknisk funktion är hur produkten ser ut, varumärkets renommé, reklam för produkten samt hur produkten förknippas med mode etc. För en produkt som är modebetonad passeras ”bäst före-datum” när modet ändras, oavsett hur mycket av den tekniskt funktionella livslängden som återstår. Tekniska systemförändringar bidrar också till att elektronik behöver bytas ut i stor skala.Sammantaget bedömer vi att det låga priset, teknikens kollektivt skapade nödvändighet samt intresset för de nya sociala och tekniska möjligheter som innehavet av produkter innebär är det som framförallt driver upp produktionen av elektronik. Vi vågar också påstå att produkterna i allmänhet, med tanke på de avancerade material de innehåller, inte betalas med rätt pris i förhållande till den materialanvändning och miljöpåverkan de orsakar. En kortlivad produkt belastar såväl eko- som skrotningssystemen mer än en långlivad.