I regeringens proposition Framtidens friluftsliv slås fast att beslut om friluftsliv ska fattas med godkunskap: ”Forskning om friluftsliv är av stor vikt för att öka kunskapen om friluftslivets betydelseför samhället och för naturvården” (Prop. 2009/10:238, s.51). När Naturvårdsverket i början av2000-talet återfick ansvaret för att friluftslivet i Sverige bevaras och utvecklas tog myndigheteninitiativ till ett större forskningsprogram för att mer systematiskt öka kunskapen på området. Envägledande utgångspunkt var regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 där man lyfte frambetydelsen av friluftsliv och naturturism. I utlysningen betonades att ansatsen skulle stimulera ochstärka friluftsforskningens mångfald samt samverkan mellan olika forskningsmiljöer.Naturvårdsverket lyfte särskilt fram betydelsen av en bred forskningsansats med inriktning motplanering och förvaltning, brukarstudier, tillgänglighet, hinder och konflikter, samt lokal ochregional utveckling. Nu, drygt sex år senare, kan vi i föreliggande rapport redovisasammanfattningar av centrala resultat och slutsatser från forskningsprogrammet Friluftsliv iförändring.Programmet startade i oktober 2006 och organiserades som ett nätverk av cirka 15 forskare vid sjusvenska lärosäten. Syftet var att etablera ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att analyseradynamiken kring friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige, och därmed ge en god kunskapsbasför framtida forskning och uppföljningar. Forskningen organiserades i form av en gemensamempirisk arena samt fem integrerade projekt med fokus på friluftslivets utövande och mönster;tätortsnära friluftsliv; fysisk planering för friluftsliv; friluftsliv, naturvård och utomhuspedagogik;samt friluftsliv, naturturism och regional utveckling. Man kan säga att programmet främst varsprunget ur den offentliga förvaltningens kunskapsbehov, men att resultaten har hög relevans äveninom ideell och privat sektor. Kommunikation på tre nivåer (information, dialog och samverkan)har säkrat att resultaten spridits till en bred grupp av intressenter i samhället.Att med några få rader summera nyttan med ett så stort forskningsprogram låter sig inte enkeltgöras. Vi kan konstatera att Friluftsliv i förändring är den genom tiderna största samladesatsningen på forskning kring friluftsliv och naturturism i Sverige. Förutom vad som beskrivs ochräknas upp i denna rapport finns naturligtvis en rad mervärden från verksamheten i termer avforskarnätverk, kommunikationsstrukturer och inte minst kompetens i form av nya doktorer,docenter och professorer finansierade genom programmet. Vad gäller den praktiska nyttan vågar vi påstå att kunskap från programmet bidrar till såvälgenomförande som uppföljning av svensk friluftspolitik i hela sin bredd. Likaså till uppföljningenav flera miljömål, i synnerhet Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker,Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård,God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Naturvårdsverkets program för att bättreförvalta och använda naturskyddade områden (Värna, Vårda, Visa) pekar på betydelsen av attarbeta mer planerat med frågor kring friluftsliv, och vi vill i detta sammanhang understrykabetydelsen av att ha god kunskap om friluftsutövande i termer av naturturism och regionalutveckling såsom redovisas i denna rapport.Rapporten består av 15 fristående kapitel som var och ett fördjupar sig inom olika teman somprogrammet har fokuserat på. Det första kapitlet ger en kort bakgrund till friluftsliv somforskningsområde, programmets tematiska inriktning, vårt sätt att organisera verksamheten samtsamverkan med omgivande aktörer. Vi ger också några goda råd till framtida forskningsprogram.De följande kapitlen behandlar i turordning ämnen som Enkätundersökningen ”Friluftsliv 07”;Friluftslivets förändring i kvantitativa termer; Kvalitativ och kvantitativ metod ifriluftsforskningen; Att förstå friluftsliv i ett samhälleligt sammanhang; Att mäta friluftsliv; Barnsmöte med naturen; Tätortsnära friluftsliv; Friluftsliv och miljöengagemang; Friluftslivets ekonomi;När Friluftsliv blir naturturism; Friluftslandskapets planering och tillgänglighet; Friluftslivets nyaaktiviteter; samt Friluftsliv och naturvård. I det avslutande kapitlet summeras några av deviktigaste resultaten jämte våra reflektioner kring programmets bidrag till ny kunskap. Vi redogörhär för några huvudsakliga ställningstaganden när det gäller framtida forskningsstrukturer förfriluftsliv och naturturism i Sverige, diskuterar samhällsutmaningar och ger förslag påforskningsbehov, samt sätter in svensk friluftslivsforskning i ett internationellt perspektiv.I rapportens Appendix redovisas varje delprojekt avseende medverkande forskare, syfte ochfrågeställningar, resultat och praktisk relevans. Här finns också en redogörelse över programmetskommunikationsarbete jämte en fullständig förteckning över alla publikationer samt konferenseroch workshops som programmet har arrangerat. Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla de personer som läst och lämnat synpunkter påolika kapitel i denna rapport (som regel två personer, en forskare och en praktiker per kapitel), tillmedlemmarna i programmets referensgrupp för många och värdefulla synpunkter under årenslopp, och sist men inte minst till alla kollegor i programmet för ett synnerligen gott samarbete.