I Sverige pågår en omfattande utbyggnad av vindkraft som stöds av EU:s mål och nationella mål för en omställning till förnybar energi. Projektörer och lokala myndigheter arbetar med att identifiera platser som lämpar sig för vindkraftetablering. Utöver vindresurser och nätbegränsningar handlar det om att undvika potentiella intressekonflikter. Syftet med det här forskningsprojektet är att identifiera lokala förutsättningar som har betydelse för förankring av vindkraftsetableringar. Vårt grundantagande är att lokala förutsättningarna är viktiga för att förklara allmänhetens reaktioner på ett vindkraftsprojekt. Det inbegriper de aktiviteter som människor ägnar sig åt i miljön, kvaliteter som upplevs som viktiga i närmiljön och hur de eventuellt kommer att förändras i samband med en vindkraftsetablering. Samspelet mellan olika aktörer i processen och människors attityder är också en del i de lokala förutsättningarna. Detta kan samlas i en modell för samspelet mellan människa och miljö (den så kallade HEI-modellen; human-environment-interaction) där betydelsen av fysisk miljö, social miljö, aktiviteter och individuella förutsättningar för reaktionen förväntas variera mellan olika lokala sammanhang. För att spegla olika fysiska miljöer studeras fyra olika landskapstyper; Skog, Fjäll, Öppet landskap och Hav.

Projektet har genomförts av en tvärvetenskaplig forskargrupp med nationalekonomisk, miljöpsykologisk och sociologisk kompetens. Det består av tre delstudier. En nationell enkät har undersökt hur olika förutsättningar inverkar på allmänhetens reaktion på tänkta vindkraftsetableringar. En lokal enkät ger en bild av reaktionen hos människor som bor i miljöer där vindkraftsparker faktiskt projekteras och en lokal intervjustudie ger fördjupad förståelse för lokalbefolkningens syn och de lokala sammanhangen. 

Resultaten visar att det nationellt finns starkare stöd för att placera vindkraftverk i miljön Hav, jämfört med Skog. Samtidigt uppfattas miljön Fjäll som ett sämre alternativ än Skog. För miljön Öppet landskap går det inte att fastställa att den uppfattas som ett bättre eller sämre alternativ än vindkraft i Skog. De lokala studierna visar dock på stora likheter i hur lokalbefolkningen reagerar på vindkraft i de olika miljöerna. Det går alltså inte att med stöd i studien säga att vindkraft passar bättre i någon särskild typ av miljö.

Resultaten pekar på HEI-modellens användbarhet för att förstå det lokala sammanhanget. Genom att beakta de olika förutsättningarna (fysisk miljö, social miljö, aktiviteter och individuella förutsättningar) på platsen och föra en dialog med lokalbefolkningen, ökar förståelsen för lokalbefolkningens reaktion på en föreslagen vindkraftsetablering. Det är viktigt att projektörer bemöter hela den komplexa bilden av lokala förutsättningar och att de förmedlar detta till myndigheterna. 

• För fysisk miljö visar resultaten att det är viktigt med tydliga visualiseringar och tillförlitliga bullerberäkningar samt, inte minst, att ha en dialog kring människors upplevelser av detta. Exempelvis kan en obruten horisont eller en orörd natur vara avgörande för en viss upplevelse på platsen. Det hot mot denna upplevelse som vindkraften eventuellt innebär, behöver då tydliggöras och diskuteras.
• När det gäller den sociala miljön behövs god tillit och lokal delaktighet under hela processen. Det bör inkludera alla som känner sig berörda av etableringen, att löpande informera (även när inget händer) och att föra en dialog kring de synpunkter som finns. Det är viktigt att vara medveten om att en vindkraftsetablering även kan få konsekvenser för det lokala sociala samspelet, exempelvis för grannrelationer och synen på varandra.
• För aktiviteter visar resultaten att det är viktigt att ta reda på lokala utvecklingsmöjligheter och intressen, att identifiera lokala värden och att föra en dialog kring möjligheten att samordna vindkraftsprojektet med övriga intressen. Finns det exempelvis verksamheter som är beroende av tystnad för sin fortlevnad, ställer detta stora krav på hur vindkraften integreras i det lokala sammanhanget.
• När det gäller individuella förutsättningar visar resultaten att det är viktigt med tydliga redogörelser för ett vindkraftsprojekts nytta och kostnad, miljömässigt och samhällsekonomiskt. Människors erfarenhet av vindkraft, lokalsamhället där vindkraft projekteras samt hur vindkraftverken ägs, har avgörande betydelse för inställningen till ett planerat vindkraftprojekt.
• För att förstå reaktionen handlar det dessutom om att ta reda på lokalbefolkningens olika förhållningssätt till ett föreslaget vindkraftsprojekt och att arbeta för att nå och inkludera samtliga. Här är det viktigt att vara medveten om att människors reaktion delvis är känslomässig.

Det finns ett stöd för utbyggnaden av vindkraft, men samtidigt en osäkerhet kring exempelvis hur landskapet och lokala värden kommer att påverkas. För att hitta rätt plats för etablering är det nödvändigt att identifiera och väga samman den fysiska och sociala miljön, aktiviteter och individuella förutsättningar samt att förstå reaktionen hos lokalbefolkningen. Betydelsen av att skapa delaktighet i planeringsprocessen och att öppna för en uttömmande och inkluderande dialog med samtliga berörda, stöds av samtliga delstudier.