Kommuner med över 100 000 invånare och Trafikverket ska ha gjort bullerkartläggningar och tagit fram åtgärdsprogam för att minska bullrets skadliga effekter. Hur det ska göras och vilka som ska göra detta regleras i miljöbalken och förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Denna sammanställning baseras på 12 kommuners bullerkartläggningar och 11 kommuners åtgärdsprogram. Totalt var det dock 14 åtgärdsprogram som skulle tas fram. Trafikverket och två kommuner har blivit försenade med sina åtgärdsprogram och en kommuns kartläggning visade sig ha så omfattande brister så åtgärdsprogram har inte tagits fram. Bullerkartläggningarna som redovisas i rapporten omfattar en sammanlagd befolkning på 3 miljoner personer i de 12 kommunerna. Av dessa 3 miljoner invånare exponeras drygt 20 % för ekvivalenta ljudnivåer över 55 dBA vid sina bostäder. Andelen i dessa kommuner som exponeras för ekvivalenta bullernivåer över 65 dBA vid sina bostäder varierar från knappt 1 % till ca 5 %. Orsaken till den förhöjda exponeringen beror till största delen på vägtrafik och därefter spårtrafik. Endast i Stockholms kommun utgör flygtrafiken ett mer omfattande problem där ca 1,5 % av befolkningen i kommunen exponeras för mer än 55 dBA FBN. Ingen kommun redovisade höga ekvivalenta ljudnivåer (> 55 dBA) från större industrier, hamnar mm. Åtgärdsprogrammen visar att:• Kommunerna har även tidigare genomfört bullerskyddsåtgärder. Åtgärdstakten planeras generellt öka under kommande fem år.• Det kan variera kraftig hur mycket medel som avsatts för att begränsa bullerstörning beroende på vilken källan till bullret är. • Flertalet planerade bullerbegränsande åtgärder, ca 75 %, under kommande 5 år är övergripande åtgärder (t.ex. utredningar, information), ca 20 % är konkreta åtgärder (t.ex. fasadåtgärder, hastighetsreglering) och ca 5 % är tillsynsåtgärder och då främst riktade mot fastighetsägare.• Samtliga åtgärdsprogram har fokus på åtgärder som kommunala nämnder, förvaltningar och bolag ska vidta. • I hälften av kommunerna planeras konkreta bullerskyddsåtgärder för omkring 20 kronor per invånare och år under kommande 5 år. I dessa kommuner medför de konkreta bullerskyddsåtgärderna att ungefär var hundrade person en klart förbättrad ljudmiljö under kommande fem åren. Hälften av kommunerna planerar bidrag till bullerskyddsåtgärder till de som exponeras för ekvivalenta nivåer på 61-65 dBA vid sin bostad. • Bullerkartläggningarna och åtgärdsprogrammen har bidragit till att bullerfrågorna har fått en ökad aktualitet och att ytterligare åtgärder vidtas i de större kommunerna för att begränsa bullerexponeringen.