Det finns ett stort behov av kartunderlag avseende den marina miljön för planering, rapportering och uppföljning inom olika verksamheter som kustzonförvaltning, fysisk planering, uppföljning av skyddade områden och inom miljöövervakning. Sammanställning av marina kartunderlag avseende fysiska förhållande påbörjades 2006 och följdes upp med en sammanställning avseende fysiska påverkansfaktorer i marin miljö. Det råder emellertid fortfarande stor brist på kartunderlag som behövs för nationella och internationella planerings- och rapporteringsarbeten. Syftet med aktuell studie är att förbättra befintliga kartunderlag avseende ytsubstrat på grunda havsbottnar, speciellt där de i dagsläget har som störst begränsningar. Naturvärdena i marin miljö är starkt knutna till ytsubstraten, vilket gör detta till ett högt prioriterat kunskapsunderlag. Analysområdet för arbetet är den fotiska zonen i hela landet. Analysen har utförts med avseende på ytsubstraten hårdbotten, mjukbotten och sandbotten. Resultatet kan användas för fysisk planering, statistik, som underlag för bedömning av potentiella habitat och naturvärden, planering av fältinventeringar eller andra GISanalyser som kräver information om ytsubstrat. Resultatet av arbetet är två nationella kontinuerliga rasterdataskikt samt en utbredningskarta av det mest troligt förekommande ytsubstratet. De kontinuerliga rasterdataskikten anger i relativ skala potentialen för förekomst av mjukbotten respektive hårdbotten. Utbredningskartorna är ett förslag på hur de kontinuerliga skikten kan användas genom att klassificeras och vägas samman med utvalda indikatorer. Den klassindelade utbredningskartan kräver en bakomliggande bedömning av var varje klassgräns går, vilket också kan medföra att information som kan vara intressant i andra sammanhang kan gå förlorad. Det klassindelade resultatet ger ett bra visuellt stöd men fungerar sämre som underlag för t.ex. överlagsanalyser i GIS eller som modelleringsunderlag. För dessa ändamål passar de kontinuerliga resultaten bättre. Rapporten fungerar också som en sammanställning av de befintliga data som kan användas för att bedöma potentiellt ytsubstrat. I relation till befintliga kartor innebär resultaten från föreliggande studie en förbättring, företrädesvis i de delar som tidigare endast har karterats på regional skala av SGU samt i grunda kustnära områden, främst i skärgårdsområden. Att kommunicera hur resultatet ska användas är viktigt eftersom analyserna bygger på befintliga data med olika typer av begränsningar i olika delar av landet. Den viktigaste faktorn för förbättrad kvalitet när det gäller framställande av marint kunskapsunderlag baserade på GIS-modelleringar är tillgång till högupplöst djupdata.