I denna rapport beräknas den samhällsekonomiska bruttonyttan av att minska matavfallet med 20 % i livsmedelskedjan exklusive primärproduktionen. De led i livsmedelskedjan som ingår är livsmedelsindustri, livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och hushåll. Nyttan beräknas som summan av besparingar för företag och hushåll samt summan av den uteblivna miljökostnaden och tar inte hänsyn till de kostnader som är förknippade med åtgärder för att uppnå minskningen. 20 % baseras på Naturvårdsverkets förslag till etappmål för minskat matavfall. I tabell S1 finns huvudresultaten från analysen sammanställda. Enligt de beräkningar och antaganden som är gjorda skulle bruttonyttan av 20 % minskning i matavfallet i Sverige år 2012 ha uppgått till cirka 10 till 14 miljarder kronor, varav kostnadsbesparingar för företag och hushåll beräknas till cirka7,6 - 8,6 miljarder och miljönyttan i form av minskad miljöbelastning beräknas till cirka 2,3 - 5,8miljarder. Vad gäller miljöpåverkan är det minskade övergödningseffekter och minskade utsläpp av växthusgaser som utgör den största nyttan. Beträffande nyttan till följd av minskad klimatpåverkan är det beräknade intervallet stort – från ca 60 miljoner kronor per år till ca 3,3 miljarder. Bredden påintervallet är beroende på osäkerheter förknippade med schablonvärden för miljöskadekostnaden till följd av utsläpp av växthusgaser. Det är inte möjligt att avgöra vilken punkt i intervallet som är mest sanningsenlig. 

Rapporten innebär en uppdatering och fördjupning av tidigare rapporter, baserat på vissa uppdaterade avfallsdata och vissa uppdaterade schablonvärden för kostnadsbesparingar och nyttan av minskad miljöpåverkan. Bland annat har en uppskattning av hushållens flytande avfall tillkommit, något som inte funnits redovisat som underlag i tidigare studier av nyttan av minskat matavfall. 

I denna rapport används begreppet matavfall för att beskriva alla livsmedelsprodukter som slängs. Av detta avfall finns det en så kallad oundviklig del som består av exempelvis bananskal, äggskal och kaffesump. Den andra delen utgörs av det onödiga matavfallet, här kallat matsvinn. Mer precist definieras matsvinn i denna rapport som livsmedel som hade kunnat konsumeras eller säljas om det hanterats annorlunda. Det är bara svinnet som antas kunna minska.Det finns många vägar att gå för att minska matavfallet med 20 %. Två exempelscenarier för avfallsminskning studeras i rapporten. I Scenario 1 minskar samtliga led i livsmedelskedjan (exklusive primärproduktion) sitt avfall med 20 %. Detta innebär att svinnet totalt minskar med 34 %, men med varierande andelar svinnminskning mellan leden i livsmedelskedjan. I Scenario 2 minskar samtliga led i livsmedelskedjan istället sitt svinn med 34 %, vilket därmed också leder till 20 % total minskning av avfallet, men med varierande andelar avfallsminskning mellan leden. I Tabell S2 sammanfattas dataunderlaget för avfall för respektive led i livsmedelskedjan samt de två scenarierna. Analysen av samhällsnytta bygger på ett antal antaganden. Här redogörs för tre av de mer centrala. För det första antas nyttan bestå av besparingar för industri, butiker, storkök, restauranger och hushåll samt miljönyttan som uppstår i form av minskad miljöbelastning från produktion och hantering. För det andra antas en minskning av avfallet i ett led av livsmedelskedjan inte leda till effekter på avfallet från något annat led. Slutligen antas minskat avfall leda till ett minskat produktionsbehov och därmed minskad miljöbelastning. Analysen bortser ifrån eventuella miljökonsekvenser av så kalladerekyleffekter till följd av kostnadsbesparingar. Analysen tar inte hänsyn till hur hushållen väljer att spendera de resurser som blir tillgängliga när matsvinnet minskar.