Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Historiska och framtida utsläpp av luftföroreningar i Sverige: Trender och analys
Responsible organisation
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport har vi sammanställt och analyserat historiska och framtida utsläpp av de sex luftföroreningarna svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOX), ammoniak (NH3), flyktiga organiska ämnen (NMVOC), små partiklar (PM2,5) och sot eller black carbon (BC). Analysen har gjorts per förorening och per sektor. Utgångspunkten för analysen är Sveriges officiella rapportering av utsläpp av och prognoser för luftföroreningar till Luftvårdskonventionen (CLRTAP). Prognosen över framtida utsläpp omfattar åren 2020, 2025 och 2030. Utsläppen av SO2 har minskat kraftigt mellan 1990 och 2013 och kommer att ligga kvar på dagens nivå fram till 2030. Industrins processutsläpp är och kommer fortsätta att vara den största källan till utsläpp av svaveldioxid. Utsläppen av NOX fortsätter att minska fram till 2030, i ungefär samma takt som sedan 1990. Historiskt har den största utsläppsminskningen skett inom transportsektorn och den trenden förväntas fortsätta. Utsläppen från övriga sektorer kommer att vara konstanta och i vissa fall öka fram till 2030. Utsläppen av ammoniak styrs helt av utsläppen inom jordbrukssektorn och antalet djur. Utsläppen har minskat något sedan 1995 och kommer att fortsätta minska till 2030 i takt med att antalet djur förväntas minska. Utsläppen av NMVOC minskade kraftigt under 90-talet men efter 2000 har minskningstakten avtagit. Transportsektorn har hittills bidragit mest till minskingen och till 2030 förväntas sektorns utsläpp fortsätta minska något. Utsläppen inom sektorer som bostäder och service samt lösningsmedelsanvändning och produkter kommer att öka till 2030. PM2,5-utsläppen minskade kraftigt under 90-talet men sedan har minskningstakten avtagit. Störst har minskningen varit inom industrisektorn. 2030 förväntas utsläppen vara i stort sett oförändrade jämfört med dagens nivå. För alla sektorer, förutom bostäder och service, förväntas en svagt minskade trend till 2030. BC-utsläppen har minskat svagt sedan 2000. Utsläppen från transportsektorn har minskat kraftigt och kommer att minska till 2030 medan utsläppen från bostäder och service ökat och kommer fortsätta att öka. Utmaningar: Inom energisektorn har klimatpolitiken styrt mot en ökad användning av biobränsle på bekostnad av fossila bränslen. Detta har medfört minskade utsläpp av CO2 och SO2 men samtidigt har utsläpp andra av luftföroreningar ökat vid övergången från fossilt till biogent. Teknikutveckling för ytterligare minskade utsläpp av luftföroreningar från sektorn vore önskvärd. År 2030 kommer industrisektorn att vara den sektor som står för de största utsläppen av NOX och SO2. Även industrins relativa bidrag till utsläppen av NMVOC förväntas öka. Det är framförallt industrins processer som bidrar till att utsläppen från denna sektor ökar i betydelse. En framtida utmaning är forskning och utveckling av processer med lägre utsläpp. Utsläppen från transportsektorn har minskat kraftigt tack vare skärpta utsläppskrav och förnyelse av fordonsflottan. Den ökade försäljningen av dieselfordon de senaste åren har, och kommer även framöver, att vara en utmaning för utsläppen av NOX. I takt med att utsläppen av PM2,5 från bränsleanvändning inom transportsektorn minskar får utsläppen av slitagepartilar från vägbanor, däck och bromsar en allt större betydelse för utsläppen inom sektorn. Det blir viktigt att dieselfordon i framtiden klarar utsläppskraven för NOX även i verklig körning samt att dubbdäcksanvändningen fortsätter att minska, särskilt i städer. Kväveoxider och flyktiga organiska ämnen står för de största utsläppen från arbetsmaskiner. Utsläppen av NOX bedöms minska framöver framförallt på grund av antaganden om fortsatt föryngring av den svenska maskinparken, utsläppen av NMVOC minskar dock inte i samma takt. Det behövs skarpare krav och bättre kunskap om utsläppen av arbetsmaskiner. Bostäder och service är en sektor där utsläppen av de flesta föroreningar kommer att öka, undantaget SO2 och NH3. År 2030 kommer bostäder och service att vara den största källan till PM2,5- och BC-utsläpp i Sverige. Även utsläppen av NMVOC och NOX kommer att öka till 2030. Ökningen beror på övergången från olja till biobränsle som medför högre utsläpp av flera luftföroreningar. Det behövs striktare krav och bättre teknik för att minska utsläppen från den småskaliga förbränningen av biobränsle. Lösningsmedel och produktanvändning står idag för hälften av de nationella utsläppen av NMVOC. Posten ”övrigt”, som innehåller bland annat hushållens användning av produkter som innehåller lösningsmedel, står för 77 % av utsläppen inom sektorn. Förståelsen om vad posten ”övrigt” innehåller och vad som påverkar utsläppen behöver förbättras för att utsläppen ska kunna minskas. Jordbrukssektorn står för den dominerande andelen av ammoniakutsläppen och det är främst antalet djur och gödselhantering som påverkar utsläppen mest. Huruvida vi fortsätter att producera inhemska mjölk- och köttprodukter eller inte kommer att ha stor betydelse för hur utsläppen inom Sverige utvecklar sig i framtiden.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2015. , p. 73
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6689
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9247ISBN: 978-91-620-6689-5 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9247DiVA, id: diva2:1611868
Available from: 2021-11-16 Created: 2021-11-16 Last updated: 2021-11-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2283 kB)57 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2283 kBChecksum SHA-512
7aa741248ec465a54f72bcc5d89616af91ed9f19a9afc44cb5559dc9143e483b98aca0ca2b052847e82e72a23c9a7491b2b1fb481bb99d74ba6c4668c4ccdcf4
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 57 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 111 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf