Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Åtgärdsprogram för fältgentianor inaturliga fodermarker,2015–2019: Fältgentiana (Gentianella campestris ssp. campestris)Sätergentiana (Gentianella campestris ssp. islandica)Kustgentiana (Gentianella campestris ssp. baltica)
Responsible organisation
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Fältgentianan är en ett- eller tvåårig ört som utgörs av tre underarter: den ”vanliga” fältgentianan, G. campestris ssp. campestris som är tvåårig och har huvudstam med grenar, sätergentiana, ssp. islandica, som också är tvåårig men saknar eller har svagt utvecklad huvudstam, samt kustgentiana, ssp. baltica, som är ettårig. Underarten ssp. campestris delas i sin tur upp i två varieteter, en tidig- och en senblommande. Tillsammans kallas fältgentianagruppen med sina olika taxa i vissa sammanhang ”bredgentianor”. Plantan dör efter blomningen, saknar vegetativ förökning och har kortlivad fröbank. Arten är således i stort sett beroende av årlig etablering från frö.Fältgentiana är en europeisk endem, starkt knuten till ogödslade slåtteroch betesmarker. Världsutbredningen omfattar huvudsakligen högre liggande områden i Centraleuropa och småskaliga odlingslandskap i norra Europa. I Sverige förekommer fältgentianan norrut till och med Jämtland och centrala Ångermanland, men med enstaka kustförekomster norrut till Umeå. Kustgentianan finns i Skåne och på västkusten, medan sätergentianan huvudsakligen förekommer i Jämtland.För närvarande är cirka 550 populationer av fältgentiana kända i Sverige utanför Jämtlands län, beroende på hur man avgränsar en population. I Jämtlands län finns ytterligare drygt 300 populationer.Fältgentianan har minskat starkt i hela sitt europeiska utbredningsområde och är i Sverige en av de gräsmarksväxter som minskat mest sedan mitten av 1900-talet. Särskilt allvarligt är att den negativa trenden fortsätter i snabb takt trots att förlusten av naturbetesmarker under 1990- och 2000-talen bromsats i Sverige genom NOLA och miljöersättning inom landsbygdsprogrammet. Förlusten av populationer innan 1990 kan till ca 80 % förklaras av upphörd hävd, efter 1990 till minst 60% av för hård eller för tidig hävd som begränsar fröproduktionen. Fältgentianan kan ses som en ovanligt känslig indikator på skötselproblem som också har betydelse för många andra arter i gräsmarker. Till följd av olämplig hävd är många svenska populationer mycket små, med färre än tio blommande individ. Fältgentiana svarar snabbt på skötselåtgärder som gynnar olika steg i livscykeln, främst sådana som ökar fröreproduktionen.Tre typer av åtgärder föreslås: (1) återupptagen hävd på ohävdade lokaler, (2) förbättrad hävd anpassad till olika underarter och varieteter, samt (3) åter- eller nyetablering av fältgentiana på lämpliga lokaler – den sistnämnda åtgärden motsvarar spridningen med ängshö i det gamla jordbrukslandskapet. Länsvisa femåriga handlingsprogram föreslås utformas som vägledning för arbetet. Andra viktiga åtgärder är information, rådgivning och ekonomiskt stöd till särskilda åtgärder. Populationer med okänd ekotyp eller hävd bör återbesökas för att hävden ska kunna anpassas. Ett program för uppföljning bör tas i bruk. Samarbete bör etableras med andra länder för att bidra till att rädda arten i hela dess utbredningsområde. 

Eftersom fältgentianan förekommer i artrika gräsmarker av tämligen vanlig typ, är det troligt att programmet får stor positiv betydelse för många andra gräsmarksarter.De åtgärder som föreslås under programtiden 2015–2019 syftar till att undanröja pågående hot, samt att göra det möjligt för arten att öka sin populationsstorlek och att etablera nya delpopulationer. De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter och beräknas totalt uppgå till 6 731 250 kr under programmets giltighetsperiod 2015–2019. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2015. , p. 100
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6681
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9241ISBN: 978-91-620-6681-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9241DiVA, id: diva2:1611852
Available from: 2021-11-16 Created: 2021-11-16 Last updated: 2021-11-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1810 kB)18 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1810 kBChecksum SHA-512
32e5101bbf6e83e9bd57d6d9562449a28875d94b70d4cbd318aa313b692e8490641978e73250fe97942c0d2b1ff453783fcb3cb29d54bce180ddc3bf08e94595
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 18 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 58 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf