Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rättspraxis förförorenade områden: En utredning av effekterna
Responsible organisation
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det finns ett stort antal förorenade områden i Sverige orsakade av äldre industrier.Områdena kan innebära risker för miljön och människors hälsa när de inte är åtgärdade.Ansvaret för efterbehandling regleras i 10 kapitlet miljöbalken. Huvudsakligenlänsstyrelser och kommuner ställer krav genom tillsynen på att den ansvarigegenomför åtgärder.I de delar en ansvarig saknas eller inte kan betala för efterbehandlingsåtgärden kanNaturvårdsverket fatta beslut om bidrag utifrån en nationell prioritering. Rättspraxisfrån miljööverdomstolen år 2010 innebär ett minskat ansvar för föroreningarsom uppstått före 1969 jämfört med vad som tidigare förutsattes. Detta medför attfler förorenade områden blir helt eller delvis beroende av statliga bidrag för attkunna bli åtgärdade. Detta påverkar möjligheterna att uppnå miljömålet ”Giftfrimiljö”1. Naturvårdsverket har därför utvärderat effekterna av rättspraxis och hurdet påverkar efterbehandlingsarbetet.Datainsamlingen för utredningen genomfördes i form av webbenkäter med bådekvantitativa och kvalitativa frågor. Totalt besvarade 44 tillsynsmyndigheter enkäten;35 kommuner och nio länsstyrelser. Svarsfrekvensen var hög, 88 % respektive100 % men det har varit svårt för de tillfrågade myndigheterna att ta fram alla efterfrågadeuppgifter. En försiktig tolkning av resultaten visar trots det på en förändringav situationen efter rättspraxis.Generellt verkar det ha funnits svårigheter för tillsynsmyndigheterna att ta framefterfrågade uppgifter. Det finns också flera som anger att de ännu inte haft ärendensom berörts av rättspraxis. Detaljkännedomen gällande de angivna övergångsobjektenär också relativt låg. Hur många objekt som faktiskt har eller kommer attövergå till att bli delfinansierade objekt som en konsekvens av rättspraxis från 2010är därför osäkert. Det rör sig dock sannolikt om betydligt fler än de objekt somangivits av de tillfrågade – och därmed större merkostnad för det allmänna, bådeför de tillfrågade myndigheternas tillsynsobjekt och för Sverige som helhet.Merparten av de tillfrågade tillsynsmyndigheterna uppger att de inte avstått från attbedriva tillsyn på delfinansierade objekt. I de fåtal fall som de har avstått så har detfrämst berott på begränsade möjligheter till statlig finansiering och svårigheter ibedömningen av ansvarsfördelningen. I de fall tillsynsmyndigheter och ansvarigaför efterbehandlingsåtgärder inte kunnat komma överens om vilken åtgärd som skavidtas har det främst berott på skilda åsikter om åtgärdsnivå.1 "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människorshälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll ochderas påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommandeämnen är nära bakgrundsnivåerna."

Tillsynsmyndigheterna uppger att rättspraxis har gett både positiva och negativaeffekter på tillsynsarbetet. Det positiva är främst ökad tydlighet och färre tolkningsmöjligheter.De negativa effekterna handlar främst om att behovet av delfinansieringökat och att efterbehandlingsåtgärder därför blivit beroende av möjlighetentill statlig finansiering.Slutligen tror merparten av de tillsynsmyndigheter som svarat, att efterbehandlingstaktensjunker och att möjligheten att uppnå miljömålet ”Giftfri miljö” blivit sämretill följd av rättspraxis.Sammanfattningsvis har effekterna av rättspraxis från 2010 ännu inte slagit igenomfullt ut, men effekterna kan komma att bli stora när de objekt som ännu inte nåttåtgärdsfas ska åtgärdas. Det finns en tendens att tillsynsmyndigheterna upplever attbedömningen gällande skälighet och ansvarsnivå har förtydligats, vilket bör hapositiva effekter på tillsynsarbetet. Däremot leder osäkerheter kring huruvida det ärmöjligt att få statliga bidrag till att tillsynen på objekt med delad finansiering riskeraratt prioriteras ned vid tillsynen. Även om ansvarsförhållandena är tydligare ioch med rättspraxis kommer inte efterbehandlingsåtgärder att kunna genomförasutan kostnadstäckning från det allmänna. Alternativt att åtgärder endast genomförsi begränsad omfattning. Efterbehandlingstakten och möjligheten

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2015. , p. 86
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6678
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9240ISBN: 978-91-620-6678-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9240DiVA, id: diva2:1611849
Available from: 2021-11-16 Created: 2021-11-16 Last updated: 2021-11-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2709 kB)34 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2709 kBChecksum SHA-512
95f990c1462aaa1c1e871447d25f673b4a2d50027c1a521bb832f3c22eadff9ecbddd2cec3a87de687f599346e4d66d9843caedc900546b8c118152d2b0fd455
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 34 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 8 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf