Samhället digitaliseras i meningen att informations- och kommunikationsteknik (IKT) påverkar alla sektorer i allt högre utsträckning. Sverige har ett IT-politiskt mål som säger att landet ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men varken den svenska eller europeiska digitala agendan har någon särskild koppling till hållbar konsumtion, och de har begränsat med kopplingar till miljöfrågor över huvud taget. Hur ser möjligheterna till digitalisering för hållbar konsumtion ut? Syftet med denna studie har varit att belysa om, och i så fall hur, användningen av digitala tjänster kan bidra till omställningen till ett resurseffektivt samhälle och minskad miljöpåverkan och hur offentliga åtgärder och styrmedel kan bidra till detta. Studien fokuserar på hushållens konsumtion och avgränsas till fyra viktiga kategorier: Boende, Konsumtion, Resande och Mat. Valet av dessa kategorier bygger på att de är relevanta utifrån perspektivet miljöpåverkan och resursanvändning, samt att de är intressanta utifrån perspektivet att IKT-tillämpningar kan påverka dem. Studien omfattar exempel från:  Boende – uppvärmning och hushållsel  Konsumtion – IKT-produkter och kläder  Resande – glesbygd  Mat – val av mat och matsvinn I studien har vi definierat fyra principiella förändringssätt för hur IKT kan stödja mer resurseffektiv konsumtion och minskad miljöpåverkan. Dessa är att:  ersätta produkter/ytor/resor/transporter  intensifiera användningen av produkter/ytor/resor/transporter  effektivisera processer och aktiviteter, eller  informera för ändrade konsumtionsval. En IKT-tillämpning som kan underlätta ersättning är tillgänglighet till service på distans. Intensifierad användning kan åstadkommas genom stöd till att dela på bostadens ytor och genom andrahandsmarknader på nätet. Effektiviserande IKTtillämpningar finns inom t.ex. uppvärmning och mathantering. När det gäller information kan IKT-lösningar möjliggöra att rätt information finns tillgänglig där den behövs när den behövs. Effekter av IKT-tillämpningar på miljö och på resursanvändning kan vara både positiva och negativa. Negativa effekter är kopplade till att producera, använda och göra sig av med IKT-produkter och tjänster, men kan även uppkomma om digitalisering uppmuntrar och förenklar en mer miljöpåverkande konsumtion. Positiva effekter uppkommer om produkter eller tjänster kan ersättas, och nyproduktion och avfallshantering därigenom undviks. Ytterligare ett exempel är om processer kan effektiviseras utan att konsumtionen samtidigt ökar och motverkar den positiva effekten totalt sett. Det är viktigt att inte ha för snäva systemgränser när man studerar effekter av digitalisering. Enstaka insatser kan verka positiva, eller negativa, när den enskilda enheten studeras, men det är den totala samhällseffekten som behöver studeras. Även ett längre tidsperspektiv är viktigt, då mer betydande effekter kan uppkomma på längre sikt och särskilt om de stöds med åtgärder och styrmedel. En stor mängd IKT-tillämpningar kan användas för hållbar konsumtion och de kan rikta sig mot alla tänkbara konsumtionskategorier. Men det är inte enbart av vikt att tillämpningen används, utan för att potentialen ska kunna nås behöver det också ha skett ersättning av en befintlig aktivitet eller produkt, intensifierad användning, effektivisering eller att information lett till mer hållbara sociala praktiker. Åtgärder och styrmedel behövs och kan stödja de flesta tillämpningar för hållbar konsumtion genom ett allmänt främjande av just hållbar konsumtion Det finns olika grupper av aktörer som kan tänkas skapa, implementera och använda tillämpningarna – konsumenterna kan ibland vara de drivande, men i andra fall kan det vara mjukvaruutvecklare, andra företag eller föreningar som tar fram nya tjänster. I denna rapport omnämns flera olika motiv för att använda och utveckla tillämpningarna. Enda möjligheten att få tillgång till en viss tjänst  Intresse för att utforska och bli stimulerad av nya tekniska möjligheter  Status, identitet och mode  Bekvämlighet  Tillfredsställelse med att ta tillvara resurser t.ex. av miljömässiga skäl  Ekonomisk vinning Den generella slutsatsen av denna rapport är att digitaliseringens möjligheter att skapa en mer hållbar konsumtion kan sägas vara både mycket stora och mycket små. De är mycket stora genom att digitaliseringstillämpningar kan skapas till mer eller mindre vilken aktivitet som helst, tillämpningar som underlättar för människor att leva resurssnålt. Men de är också obefintliga, eller till och med negativa, om det inte vidtas några generella miljöstyrande åtgärder som motverkar resursslöseri. Digitalisering utan annan styrning riskerar att leda till ökad konsumtion genom att den kan skapa utrymme för ännu mer konsumtion. Rapporten pekar på behov av en IKT-politik för hållbar konsumtion. Detta skulle innebära att regeringen arbetar med frågor kring hur man kan stödja IKTtillämpningar som främjar just hållbar konsumtion. En lyckad utformning och implementering av en sådan politik skulle kunna vara starkt innovationsfrämjande, genom att hjälpa till att skapa förutsättningar och efterfrågan på nya tjänster. Helt avgörande är att en sådan IKT-politik kompletteras med en stark och målfokuserad miljöpolitik.