WSP har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en studie av miljöhänsyn i detaljplaneringen. Syftet med studien har varit att belysa hur en del av det rättsliga styrmedlet miljöbedömning, infört i Miljöbalken (SFS 1998:808) och MKB-förordningen (SFS 1998:905), används i svensk förvaltning. Studien har även syftat till att ge underlag till förslag på vilka sätt man kan stärka tillämpningen av de rättsliga styrmedlen inom samhällsplaneringen för att uppnå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och generationsmålet. I studien har vi försökt belysa och kartlägga hur en del av det rättsliga styrmedlet miljöbedömning används i svensk förvaltning med utgångspunkt från proceduren för behovsbedömning av detaljplaner. Studien ger en indikation om att verkningsgraden hos miljöbedömningar som styrmedel är lägre än vad som var den ursprungliga intentionen. Slutsatserna av studien kan sammanfattas med att:• kommunerna följer i mycket liten utsträckning bestämmelserna i MKBförordningen inklusive förordningens bilaga 4 vid bedömningar av betydande miljöpåverkan, • det finns vägledning från olika aktörer, men den är inte koordinerad i alla delar, • de studerade kommunerna använder i högre utsträckning Boverkets handbok och SKL:s checklistor än Naturvårdsverkets handbok, • beroende på vilka sökord som används vid sökningar på internet är Naturvårdsverkets handbok och allmänna råd inte lätta att hitta, • det är oftast personer med planbakgrund som genomför behovsbedömningarna i kommunerna, miljökompetens tillfrågas sällan i samband med bedömningarna av betydande miljöpåverkan,• det går inte att urskilja någon tydlig geografisk skillnad i kvaliteten av behovsbedömningar, • behovsbedömningarnas kvalitet beror i första hand på kunskapen och inställningen hos den enskilde som gör bedömningen. Ur diskussionerna och slutsatserna ovan har följande rekommendationer formulerats för att skapa förutsättningar för bättre behovsbedömningar: • det behöver arbetas fram konkreta och verksamhetsanpassade förklaringar av kriterierna i bilaga 4 (dessa finns idag i Naturvårdsverkets handbok och allmänna råd men behöver utvecklas vidare), • en standardiserad checklista som uppfyller alla bestämmelser och ”best practice” inom området behöver utarbetas (det finns idag en checklista i Naturvårdsverkets handbok men den behöver kompletteras med en genomgång av planernas karaktäristiska egenskaper), • naturvårdsverkets handbok och webbsida om miljöbedömning på internet behöver taggas med relevanta sökord,  naturvårdsverket behöver se över andra sätt att öka träffarna på handboken genom diskussioner med ägarna av de större sökmotorerna (till exempel Google och Bing) för att de ska prioritera sökningar som kopplar till handboken, • en utbildning om bedömning av betydande miljöpåverkan av detaljplaner riktad till planhandläggare på kommunerna men även konsulter som arbetar med att ta fram underlag och bedömningar bör utarbetas,• det fortsatta arbetet med att utveckla miljöbedömning som styrmedel behöver koordineras med Boverket, SKL och länsstyrelserna för att ge en bred förståelse för verktyget och samtidigt eliminera risken för dubbelstandarder.