SYFTET MED RAPPORTEN är att beskriva miljö- och klimatarbete i näringslivet och skapa en förståelse för drivkrafterna bakom detta. Syftet är inte att kritiskt granska näringslivets miljöarbete utan lyfta fram det som görs, och spegla näringslivets perspektiv och bidrag till samhällets miljöarbete.Inom näringslivet i Sverige finns ett aktivt miljöarbete. Företag upprättar egna miljömål och genomför åtgärder för att nå dem. Miljöarbete bedrivs både till följd av lagar, regler och ekonomiska styrmedel, men också utifrån andra drivkrafter. Myndighetskrav utifrån miljölagstiftningen lägger grunden för miljöarbetet hos företagen. Företagens tillstånd enligt miljöbalken omfattar ofta krav gällande utsläpp av föroreningar till mark, vatten och luft samt krav om energi- och resurseffektivitet. Företagsdrivna mål och åtgärder är vanliga på klimatområdet. Många företag har ökat fokus på hela värdekedjan och varors miljöpåverkan respektive miljönytta över hela produktens livscykel. Stora och medelstora företag har vanligen ett välstrukturerat miljöarbete som prioriterats upp de senaste åren. Bland småföretagen uppger cirka 40 procent att de har ett aktivt miljöarbete. Generellt kan sägas att ju mindre ett företag är vad gäller anställda och omsättning, desto mindre strukturerat och utvecklat är miljöarbetet.Bland företagens drivkrafter för miljöarbetet framträder värnandet om varumärket, rykte och positioneringen på marknaden. Ett misslyckat miljöarbete riskerar att skada företagets anseende både hos allmänheten och hos kunderna. Kundernas miljökrav och andra intressenters krav är en central drivkraft – miljöarbetet har därför hos många företag blivit affärsstrategi. Kostnadsbesparing är en viktig drivkraft, inte minst för företag inom industri och tillverkning.De nationella miljömålen visar vilka miljöfrågor som är viktiga för samhället och påverkar indirekt företagen när de utvecklar sitt miljöarbete. Det finns en god koppling mellan näringslivets miljömål och aktiviteter, och miljökvalitetsmålen. Miljöarbetet i näringslivet bidrar till samhällets aktiviteter att närma sig miljökvalitetsmålen. Detta gäller oavsett om åtgärderna i företagen är resultat av regleringar och styrmedel, av drivkrafter i företagen eller av krav från intressenter och kunder. Att miljöarbetet i företagen är en bidragande faktor, är dock inte detsamma som att företagens verksamhet inte belastar miljön. Många verksamheter har i grunden en negativ miljöpåverkan, men företagens miljöarbete minskar denna miljöpåverkan. Andra företag har en positiv miljöpåverkan genom att bidra med miljöteknik och miljölösningar som minskar andra verksamheters miljöpåverkan. Sammantaget är bilden att näringslivets miljö- och klimatarbete bidrar till minskad miljöpåverkan, men på samhällsnivå är det inte tillräckligt. Utmaningarna i samhället att nå miljökvalitetsmålen är fortsatt stora. För att få den stora massan företag att ta nästa steg behöver samhället utveckla styrmedlen, både nationellt och internationellt. Miljö- och klimatarbetet i näringslivet behöver tydliga ramar. Utöver rena styrmedel spelar myndighetskrav och tillsyn stor roll för att driva miljöarbetet.Bland de miljöutmaningar som näringslivet själv lyfter fram märks: Att öka spårbarheten hos produkter och hantera kraven på en omställning till en cirkulär ekonomi, att hantera de hot som ett förändrat klimat innebär för bl.a. produktionen av livsmedel, att begränsa utsläppen från byggprocessen, att utveckla teknik för en utsläppsfri tätortstrafik och mycket låg användning av fossila bränslen i godstransporter, att öka återvinningen och minska miljöbelastningen från textilier betydligt. För den energiintensiva industrin är de största utmaningarna att sänka koldioxidutsläppen från industriprocesser till låga nivåer, att ersätta användningen av fossila råvaror med förnybara och samtidigt öka återvinningen av material. Utmaningarna ser också olika ut beroende på var i värdekedjan för olika produkter företagen och branscherna befinner sig: om de säljer sina varor och tjänster till andra företag (business-to-business) eller om de har konsumenter från hushåll och offentlig sektor som sina kunder (business-to-consumer). Näringslivet i Sverige har i stor omfattning infört verktyg för att effektivt kunna hantera sina miljöfrågor. Den viktigaste förändringen är att betydelsen av hållbar utveckling är etablerad i näringslivet. Det medför att miljöfrågorna fått en tydligare plats i företagens ledningar. Miljöarbetet i verksamheten leds och styrs vanligen med hjälp av miljöledningssystem som upprättats med stöd av den internationella miljölednings-standarden ISO 14001. Rapporteringen av företagens insatser på hållbarhetsområdet sker i stor utsträckning enligt den modell som utarbetats av GRI (Global Reporting Initiative). Kraven på företagens hållbarhetsrapportering kommer att öka genom ett EU-direktiv som håller på att implementeras i svensk lagstiftning.Klimatfrågan är den miljöfråga som engagerar flest företag. Drivkrafter såsom varumärke, kundkrav och till viss del lönsamhet driver klimatarbetet. Ekonomiska styrmedel är också betydelsefulla för att driva klimatarbetet. Många företag är positiva, eller i alla fall inte negativa, till ytterligare styrmedel så länge de är konkurrensneutrala, inte minst på klimatområdet. Många klimatåtgärder, exempelvis energieffektivisering och resurseffektivare materialflöden, kan samtidigt minska kostnader. Därför ser allt fler företag lönsamhet i sitt klimatarbete. Det kan stärka varumärket, göra företaget mer attraktivt för medarbetare, och i en del fall leda till nya produkter och affärsområden.Grunden för klimatarbete är att företaget är medvetna om sina utsläpp. Därför föreslås krav på utsläppsredovisning av växthusgaser för företag med fler än 100 anställda. Stärkta och nya produktkrav genom utveckling av t.ex. EU:s Ecodesigndirektiv kan bidra till att det blir mer lönsamt att leda miljöutvecklingen. Arbetet med att utveckla miljökrav på produkter bör prioriteras. EU:s system för handel med utsläppsrätter är idag inte ett styrmedel som driver klimatinvesteringar. Andra styrmedel är viktigare för industrin. Det beror på att det faktiska priset på utsläppsrätter för en stor del av företagen är nära noll eller negativt på grund av gratis tilldelning. Därför behöver systemet reformeras, taket bör sänkas och andelen utsläppsrätter som auktioneras bör öka. Samtidigt behöver statens insatser för forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (FUDM) kraftigt förstärkas för att utveckla teknologier för 2050-talets industri.Det går inte att säga att miljöarbetet innebär att företagen håller på att ta sig självt och samhället i riktning mot hållbar utveckling. Det finns ett gap mellan företagsnivå, där positivt miljöarbete pågår, och samhällsnivå, där det fortsatt är långt till att miljökvalitetsmålen nås. Den svåra utmaningen är den transformativa förändringen av näringslivet. För att företagen ska drivas utan, eller med mycket låga, utsläpp av växthusgaser, krävs: 1) teknikutveckling, 2) kraftfulla styrmedel, 3) fler engagerade företagsledningar och 4) nya affärsmodeller inom ett ramverk av cirkulär ekonomi. Det bör därför utredas förslag på styrmedel för att stärka utvecklingen av nya affärsmodeller för cirkulär ekonomi.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2015. , p. 114