FÖR ATT VI SKA KUNNA NÅ generationsmålet och miljökvalitetsmålen behöver både våra konsumtionsmönster och den underliggande produktionen av varor och tjänster förändras. I den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen konstateras att de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser orsakade av svenskars konsumtion inte minskar och för att klara den svenska visionen om nettonollutsläpp år 2050 krävs väl samordnade insatser.1 Även det ekologiska fotavtrycket från svenskarnas konsumtion ökar och ligger idag på en nivå som inte är förenlig med en global utveckling som är långsiktigt hållbar.2Konsumenten har hittills varit relativt osynlig i miljömålsarbetet. Fokusområdethar valt att fokusera syntesrapporten på konsumenters roll och agerande i en omställning till resurseffektiva konsumtionsmönster med så liten påverkan på miljöoch hälsa som möjligt. Arbetets målsättning har varit att identifiera och analysera befintliga förslag till styrmedel och åtgärder som syftar till att påverka privata konsumtionsmönster i miljömässigt hållbar riktning. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för svenska konsumenter att välja, införskaffa, använda och återanvända varor på ett miljömässigt hållbart sätt. Staten har infört en rad olika styrmedel för att skapa incitament för privata konsumenter att agera mer hållbart. Långt ifrån alla styrmedel har utvärderats, och det är svårt att dra generella slutsatser om styrmedlens miljö- och kostnadseffektivitet. Negativa miljö- och hälsoeffekter är i många fall tidsförskjutna, vilket försvårar den direkta återkopplingen på ett förändrat beteende och därmed konsumentens motiv att agera i den aktuella situationen. Vår bedömning är att det finns fortsatt behov av att vägleda och underlätta för privata konsumenter genom politisk styrning – även om utmaningen är stor.Konsumtionen som bakomliggande orsak analyseras i begränsad utsträckning i utvärderingen av miljökvalitetsmålen och nationella indikatorer förekommer inte alls med undantag för målet om Begränsad klimatpåverkan.3 Förekomsten av styrmedel är störst för Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Denna bild överensstämmer väl med den kartläggning som har genomförts som en del av fokusområdet över befintliga styrmedel som syftar till att påverka konsumtionsbeteenden i miljömässigt hållbar riktning.4 Konsumtionsmönster berörs även, i någon form, i målen för Giftfri miljö, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt djur och växtliv. I rapporten presenterar vi förslag till åtgärder och styrmedel som bedöms vara viktiga att genomföra för att vi ska nå miljömålen. Majoriteten av förslagen har lagts fram till regeringen tidigare.Naturvårdsverket ser behov av att införa ett eller flera etappmål för omställning till resurseffektiva konsumtionsmönster med så liten påverkan på miljö och hälsa som möjligt. För att kunna följa utvecklingen behöver målet/målen innehålla tydliga, tidsatta och uppföljningsbara mål både för offentlig och privat konsumtion. I valet av omställningsindikatorer bör EU:s och FN:s arbete med att ta fram motsvarande mått utgöra en viktig utgångspunkt.Naturvårdsverket ser även behov av att utreda möjligheten att komplettera nuvarande uppföljning av utsläpp av växthusgaser med en konsumtionsbaserad uppföljning av växthusgasutsläppen. Detta för att successivt kunna bryta den rådande trenden med ökande utsläpp på nationell nivå av växthusgaser utanför Sverige som följd av svensk konsumtion. Åtgärder för att begränsa klimatpåverkanfrån resor med flyg och konsumtion av kött bedöms vara speciellt angelägna för att minska konsumtionens klimatpåverkan.5I fortsatt miljömålsarbete ser Naturvårdsverket behov av en ökad samverkan mellan miljömålsmyndigheter som har i uppdrag att påverka privata konsumtionsmönster i hållbar riktning. Naturvårdsverket anser vidare att Konsumentverket bör tilldelas en tydligare roll i arbetet med att miljöanpassa den privata konsumtionen. Aktuella områden att samverka inom är tillhandahållande av tydlig miljöinformation, utvärdering och utveckling av styrmedel för att stärka incitamenten för miljömässigt hållbara konsumentbeteenden samt utveckling av omställningsindikatorer. Ett sådant forum skulle även kunna bidra till att stärka samarbetet mellan nationella och lokala myndigheter i genomförandet av FN:s tioåriga ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion där Sverige inledningsvis har valt att prioritera hållbara livsstilar och utbildning.En ökad samverkan mellan utpekade miljömålsmyndigheter bedöms vara långt ifrån tillräckligt för en omställning till miljömässigt hållbara konsumtionsmönster. För att nå en radikal omställning, som exempelvis målet om Begränsad klimatpåverkan kräver, behöver flera politikområden och aktörer involveras, inte minst hälso-, utbildnings-, närings-, finans- och skattepolitiken. Vi ser därför behov av en nationell kraftsamling för en framtida hållbar konsumtion, som på sikt omfattar såväl miljö, ekonomi och sociala aspekter. En central kraft för reell omställning är det starka engagemang som finns i näringslivet och på regional och lokal nivå. Detta kan stärkas ytterligare genom att tydliggöra myndigheters ansvar på nationell och lokal nivå i en omställning liksom handelns framtida roll. En viktig komponent i fortsatt arbete med att minska konsumtionens påverkan på miljö och hälsa är att dra nytta av centrala samhällstrender som påverkar möjligheten att uppnå en framtida hållbar konsumtion. I fokusområdet har vi valt att specifikt studera om och hur digitaliseringen kan bidra till mer resurseffektiva konsumtionsmönster.6 Slutsatsen är att digitaliseringen kan bidra, men att det inte kommer att ske utan politiskt styrning. Naturvårdsverket ser därför behov av att se över den nationella digitaliseringsagendan i syfte att kunna komplettera dagens IKT-politik, både nationellt och inom EU, med åtgärder som stimulerar en mer resurseffektiv konsumtion. På en övergripande nivå handlar fortsatt arbete om att förändra sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan, öka resurseffektiviteten, minska resursutarmningen, avfallsmängderna och spridningen av farliga ämnen. Allt detta samtidigt som vi behöver verka för att alla ska kunna leva ett gott liv. Pågående arbete inom ramen för FN:s 10-åriga ramverk om hållbar konsumtion och produktion (10YFP) är en viktig mekanism för att uppnå generationsmålet och de globala hållbarhetsmålen. EU:s arbete med färdplanen för ett resurseffektivt Europa och det kommande meddelandet om cirkulär ekonomi innebär en möjlighet för Sverige att driva frågor för resurseffektiva konsumtionsmönster på EU-nivå. Sveriges ambition bör vara att i möjligaste mån lyfta och driva förslag om åtgärder och styrmedel för en hållbar konsumtion både inom EU och på internationell nivå.