Vedaågrenen är betydligt näringsrikare än Hågaågrenen. Tillflödet från Kolberg (punkten V7) har så awikande höga halter av fosfor och kväve , att där måste finnas betydande tillskott, vilket närmare borde undersökas. Detsamma gäller delgrenen frän B'erga lantbruksskola (punkten V15). 

Fors reningsverk är den helt dominerande punktkällan· i hela åsystemet.· Det renade avloppsvattnet påverkar Vitsån starkt nedströms verket. I här redovisad undersökning är det särskilt högflödesperioden i början av 1988 som visar halter och transporter av fosfor och kväve som är oväntat höga. Under denna period måste verket haft svåra störningar, troligen pga stora mängder inläckande vatten i tilloppsledningarna. I De höga och tidvis mycket höga halterna av framförallt ammonium har gett upphov till svåra störningar på åns djurliv. Bl a har detta inneburit att Vitsåns öringstam inte längre klarar förhållandena i ån. Inte ens när reningsverket håller de uppställda fosfor- och BOD-villkoren och när en 50%-ig kväverening har satts in, är det troligt att detta är tillräckligt för att kontinuerligt klara öringens fortplantningslokaler i ån. Detta beror på att Vitsän är en för svag recipient för ett så stort reningsverk som Fors. Från vattenvårdssyilpunkt vore det därför bäst om Vitsån helt kunde avlastas genom överföring till annan recipient. Genom en serie åtgärder för att förbättra miljön i och kring Vitsån kan kommunen på sikt få ett centralt beläget vattendrag med mycket goda förutsättningar för öring.