Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nudging: Ett verktyg för hållbara beteenden?
202100-1975.
Responsible organisation
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det blir alltmer märkbart att politiska åtgärder som utformas i syfte att lösa problemen med klimatförändringar, knappa resurser och negativ miljöpåverkan behöver kompletteras med åtgärder för att förändra individers beteenden. Ett relativt nytt sätt att påverka beteenden i hållbar riktning utan att påverka människors värderingar är nudging. Nudging kan till exempel användas för att få människor att fatta beslut som är bättre för miljön eller för deras hälsa. Politiker och beslutsfattare har börjat inse möjligheterna med nudging och strategier för beteendeförändring inom olika områden som till exempel trafiksäkerhet, kost och motion, pensionsplaner och privatekonomi, nedskräpning och återvinning. Men att påverka beteenden ställer också kritiska frågor om regeringens roll i samhället i omställningen till ett hållbart samhälle. Nudge betyder ”putta” och nudging handlar om att försiktigt leda människor i en önskvärd riktning, utan att använda varken morot eller piska. Istället arrangerar man en valsituation så att det önskvärda beslutet blir det som är lättast att fatta. Kunskap om nudging öppnar således möjligheter för att föreslå en ny typ av åtgärder och styrmedel som kan bidra till en mer hållbar konsumtion.I flera länder finns offentliga eller privata kunskapscenter som anlitas vid utformningen av nudgingstrategier och policyutveckling. I rapporten görs en internationell utblick där erfarenheter hämtas från USA, Storbritannien, Norge och Danmark. I USA infördes nudging av ”Office of Regulatory Affairs” (OIRA) i Vita huset, som använde beteendeekonomi i arbetet med att förbättra granskning av existerande regelverk och etablera uppföljningssystem för nya styrmedel. I Storbritannien inrättades år 2010 Behavioural Insights Team (BIT) under det brittiska regeringskansliet. I februari 2014 knoppades BIT av från regeringen och ombildades till ett företag. BIT arbetar fortfarande främst för regeringskansliet. I Danmark finns den ideella organisationen ”iNudgeYou”, som arbetat med uppdrag bland annat åt det danska miljöministeriet och den danska energimyndigheten. Även i Norge finns en oberoende organisation, GreeNudge, som bland annat tagit fram en rapport om möjligheterna med nudging i Norges klimatpolitik.Den stora frågan är om det är möjligt att hjälpa individer att fatta bättre beslut för egen del och för samhället i stort genom att övervinna begränsningarna i människans kognitiva förmåga och benägenhet att ändra sitt beteende? På vilket sätt kan beteendevetenskap hjälpa människor att överbrygga klyftan mellan goda avsikter och goda gärningar? Kan lärdomar från exempel på nudging användas för att forma beteenden i en mer hållbar riktning?Den här rapporten besvarar dessa frågor genom att: • analysera befintlig akademisk kunskap om nudge och valarkitektur • utreda lärdomar om effektiviteten av tillämpade nudgingverktyg i konsumtionsdomäner såsom energianvändning i hemmet, mat och personlig transport• presentera belägg för framgångsfaktorer för olika nudgingverktyg• beskriva konsekvenserna av dessa rön för politiska strategier inom hållbar konsumtion

Rapporten visar att tillämpningar av beteendevetenskap och beteendeekonomi, liksom nudging, på senare tid har hjälpt beslutsfattare i olika länder och sektorer i arbetet att integrera beteendeinsikter i styrmedelspaketens utformning och genomförande på ett mer systematiskt sätt. Här är några exempel:• Använda standardalternativ som är bra för miljön – t ex att ange standardalternativ i situationer med komplex information (t.ex. pensionsfonder eller finansiella tjänster)• Förenkla och rama in information – energimärkning, displayer • Förändra den fysiska miljön, t ex ändra layouter och funktioner i olika miljöer, visa med steg och skyltar, ge påminnelser och varningar av olika slag till individer• Uppmärksamma sociala normer – så här gör andra Slutsatsen är att det är svårt att mäta effekterna och de faktiska resultaten av nudgebaserade politiska insatser i specifika sammanhang. Resultat från ett experiment kan inte godtyckligt generaliseras till ett annat sammanhang eller till en bredare population. Det beror på komplexiteten av mänskligt beteende och mångfald av faktorer som påverkar den.Trots detta är nudging en användbar strategi för att främja förändringar i beteenden i specifika sammanhang. Nudging är dock ingen patentlösning utan dess potential ligger snarare i att kunna bidra till utformningen och implementeringen av andra politiska verktyg och kan på så sätt förbättra effekten av dessa. Nudging är ett kostnadseffektivt instrument som kan förstärka andra politiska verktyg och som riktar sig mot beteenden som inte omfattas av andra styrmedel, dvs.. individers automatiska, intuitiva och rutinmässiga handlingar.Nudging främjar ett mer empiriskt förhållningssätt till styrmedelspaketens utformning och utvärdering, med hjälp av exempelvis experiment, pilotstudier och slumpmässiga kontrollförsök, än de verktyg som vanligen tillämpas i policyutformningen och förhandsbedömningar.1 Det är viktigt att nudging ses som ett komplement till de traditionella politiska instrumenten och inte som en ersättning för lagar, förordningar eller ekonomiska styrmedel. Nudging i allmänhet och grön nudging i synnerhet utgör intressanta verktyg vilka kan användas tillsammans med andra instrument för beteendeförändring. Dock behövs mer forskning om deras effektivitet, teoretiska underbyggnad samt om de praktiska tillämpningarna speciellt inom konsumtionsdomänen.Rapporten är skriven för beslutsfattare, tjänstemän och företrädare för allmänheten, samt för alla som intresserar sig för beteendeförändringsmetoder och för vilken roll staten har i genomförandet av denna förändring. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2014. , p. 86
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6642
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9172ISBN: 978-91-620-6642-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9172DiVA, id: diva2:1610782
Available from: 2021-11-11 Created: 2021-11-11 Last updated: 2021-11-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(935 kB)1088 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 935 kBChecksum SHA-512
69c122e5a00f952c625f07d155b46a94a4255ad043776c7cdc03ec89e7af8e49892b816279b02452afa046334b7345f173a9ce6eab7bbb6da451534fdce28e5c
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1088 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1904 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf