Åtgärdsprogrammet för bevarandet av hotade insekter på krisslor är ett vägledande men inte bindande dokument som stöd för berörda myndigheter och andra aktörers samordnande insatser för arternas bevarande under åren 2014–2018. Därefter bör vidtagna åtgärder följas upp, resultaten värderas och programmet omprövas.Av de sex fjärils- och två skalbaggsarterna är alla utom krisslegnidmal (Tebenna bjerkandrella) rödlistade. Krisslegnidmalen finns med i åtgärdsprogrammet på grund av Sveriges ansvar att bevara dess typlokal i Västergötland. Arterna förekommer i varierande omfattning på krissla (Inula salicina) och luddkrissla (Inula britannica) på kalkrika lokaler i Västergötland, Uppland, Gotland, Öland och Skåne.Båda värdväxtarterna kräver mer eller mindre störd eller på annat sätt vegetationsfattig mark för att nya plantor ska kunna etablera sig. Väl etablerade är dock krisslan (I. salicina) mycket konkurrenskraftig genom förmågan att bilda täta kloner. Båda arterna tål ohävd under lång tid, så länge den inte leder till att ett tätt buskskikt eller hög markvegetation etableras. Ingen av värdväxtarterna är hotad i dagsläget, men utan åtgärder kommer antalet populationer att minska drastiskt under de kommande 20–30 åren, eftersom flertalet populationer förekommer i igenväxningsmarker. Varken värdväxterna eller deras insekter tycks heller vara lättspridda igenväxningsstrateger som flyttar runt mellan successionsområden i landskapet.Båda värdväxterna, liksom deras insekter, är således hotade av igenväxning där hävden upphört. Samtidigt är programmets arter känsliga för många av de idag vanligaste hävdformerna. Med undantag för luddkrisslan förekommer åtgärdsprogrammets arter exempelvis sällan i betesmarker som betas hela säsongen. Åtgärder för att gynna programmets arter måste därför beakta både hotet från igenväxning och hot relaterade till hävd.Arterna är tydligt knutna till kulturlandskapet och några naturliga biotoper är inte kända. Inom sköldbaggarnas utbredningsområde i Roslagen är krisslan vanlig på landhöjningsmark, men sådana växtplatser utnyttjas nästan inte alls av insekterna, troligen för att habitatet är olämpligt. Det är därför tänkbart att det funnits historiska hävdformer som passat arterna, även om inte dagens hävd gör det.För att kunna föreslå metoder för restaurering och skötsel av igenväxande biotoper diskuterar programmet hävdformer i ett historiskt perpektiv, och inom arbetet med programmet har även vissa skötselförsök utförts.Många lokaler för krissleinsekter har en historia av sen hävd, exempelvis i åkerkanter som inte betats förrän efter skörd, och programmet föreslår återinförande av sådan hävdregim på ett antal lokaler. Fältobservationer tyder på att flera av insekterna missgynnas betydligt mer av igenväxning än värdväxten och att de föredrar tämligen glesa krisslabestånd snarare än täta kloner. Studier i sydöstra Europa har visat att glesa krisslabestånd är vanliga i svagt, ofta sent och varierat, betade stäppbiotoper. Programmet föreslår införande av dan betesregim på ett antal krisslalokaler i Sverige, exempelvis i alvarområdena (se nedan). Med målet att inga av arterna ska vara rödlistade på grund av minskning ska under programtiden ett antal lokaler restaureras och därefter skötas på ett sätt så att populationerna av insekter och värdväxter är stabila eller ökande, exempelvis med sent eller måttligt bete. Vissa populationer i successionsbiotoper ska vara stabila eller ökande genom att igenväxning med buskar stoppats. Nya lokaler med värdväxt intill befintliga bör restaureras så att de är lämpliga för nykolonisation. Skötselplaner bör vid behov modifieras och miljöersättningsregler tillämpas så att skötseln passar arterna. Vissa skötselförsök bör genomföras för att utvärdera åtgärderna som föreslås. Inventeringar bör genomföras för att klarlägga utbredning och biotopval.Under arbetets gång har ytterligare en skalbagge på krissla uppmärksammats, Pilemostoma fastuosa, hotkategori Starkt hotad (EN). Denna art finns endast på två platser på Gotland och beskrivs närmare i bilaga 4.De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 2 275 000 kr under programmets giltighetsperiod 2014–2018.