För att kartlägga matavfallsflöden i Sverige har Svenska Miljö Emissions Data (SMED) på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört flera studier för att kvantifiera mängden matavfall som har sorterats ut för biologisk behandling eller slängts i soppåsen. Metoder som använts för framtagning av matavfallsstatistiken är t.ex. plockanalyser, miljörapporter, enkäter och intervjuer. Nyligen har Naturvårdsverket publicerat en sammanfattande rapport över framtagna matavfallsmängder; Matavfallsmängder i Sverige (Naturvårdsverket, 2014).Mat och dryck som hälls via avloppet har inte inkluderats i tidigare studier, varken från hushåll eller från verksamheter. Därför har det inte varit känt hur stora mängder mat och dryck som hällts ut denna väg. På grund av bland annat denna avsaknande av data ingår idag inte mat och dryck via avloppet som en del av uppföljningen av det svenska etappmålet. Under 2013 gav Naturvårdsverket i uppdrag till SMED att genomföra en förstudie för att undersöka om och hur mängderna mat och dryck via avloppet från hushåll i Sverige skulle kunna kvantifieras. SMED:s slutsats var att en enkätstudie var motiverad och genomförbar och olika möjligheter inför en kommande enkätundersökning presenterades. Målet med denna studie var att få reda på hur mycket mat och dryck som hushållen häller via avloppet i Sverige totalt under ett år och per person. Ytterligare mål var att ta reda på vilken typ av mat och dryck som hälls, anledningar till att det hälls samt skillnader i mängder mellan olika typer av hushåll.En pappersenkät för hushåll togs fram. Enkäten skickades till ett slumpmässigt urval av 2050 personer i hela Sverige. Hushållen skulle själva mäta och registrera hur mycket ätbart och drickbart de hällde ut via avloppet under fyra dagar. Till enkäten fanns instruktioner om hur de svarande skulle fylla i enkäten. Det fanns sju olika livsmedelskategorier att välja på; mejeri, kaffe/te, övriga drycker, sött (glass, kräm m.m.), sås och soppa, övrigt flytande matavfall och fast matavfall. De svarande skulle också kryssa i anledningen till att de slängde mat och dryck via avloppet. Endast ätbart och drickbart skulle rapporteras, vilket innebar att allt som rapporteras skulle kunnat förtäras, vilket in sin tur innebär att allt som rapporterasär onödigt. Kaffesump, teblad, spad från konserver ingår därmed inte. Enkäten skickades ut och fylldes i under våren 2014. Totalt har 515 svar kunnat användas för att beräkna resultaten. Hushåll med avfallskvarn inkluderades inte i beräkningarna. Det innebär att den totala mängden mat och dryck i avloppet avser samtliga hushåll i Sverige utan avfallskvarn.Resultaten visar att cirka 224 000 ton mat och dryck hälls via avloppet under ett år. Det motsvarade cirka 26 kg/person under ett år eller 0,5 kg i veckan. Det slängs cirka 771 000 ton matavfall via avfallshantering per år 6 MÄNGD MAT OCH DRYCK VIA AVLOPPET(81 kg/person/år) (både oundvikligt och onödigt (icke ätbart)). Vid jämförelse mellan mat och dryck via avloppet och via avfallshantering (förbränning och biologisk behandling) visar det sig därmed att cirka 23 procent av den totala mängden matavfall går via avloppet. Av det matavfall från hushåll som går till förbränning och biologisk behandling var omkring 35 procent (270 000 ton) onödigt (icke ätbart) under 2012. Inkluderas flödet via avloppet om 224 000 ton, innebär det att cirka 50 procent av matavfallet som hushåll slänger är onödigt. De största mängderna mat och dryck som hälldes ut via avloppet var kaffe/te, mejeriprodukter och övriga drycker. Närmare 40 procent av de slängda mängderna bestod av kaffe/te, 25 procent av mejeriprodukter och 10 procent av övriga drycker (t.ex. saft, kolsyrade drycker och alkoholhaltiga drycker). Därefter kom fast matavfall, (t.ex. ris, pasta och flingor) och sås och soppa. Minst mängder hälldes ut av livsmedelskategorierna övrigt flytande matavfall och sött.Resultatet visar att 70 procent av avfallet hälldes ut på grund av det blivit över från måltid/matlagning/fika, 26 procent på grund av att varan var gammal eller att datumet var utgånget och fyra procent av annan anledning.Den typ av hushåll som hällde ut mest per person var enpersonshushåll (32 kg/person och år), följt av två- och trepersonshushåll (26–27 kg/person och år). Hushåll med fyra personer hällde ut 24 kg/person och hushåll med fem personer 15 kg/person.