Terrängkörning ökar snabbt i många delar av världen, vilket kan ge negativa konsekvenser för det vilda djurlivet. I Sverige har antalet terrängskotrar (snöskotrar och terränghjulingar) i trafik ökat markant det senaste decenniet, vilket förmodligen innebär att djurlivet påverkas i stor utsträckning där dessa aktiviteter sker. Mot bakgrund av miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö har Naturvårdsverket identifierat ett behov av bättre kunskap om terrängkörningens effekter på miljön. I den här litteratursammanställningen har totalt 19 olika vetenskapliga studier behandlats i vilka djurs reaktionsmönster på terrängkörning (eller aktiviteter som påminner om det) har studerats, som ett led i att få bättre kunskap om detta. Vi fann att alla studierna konstaterade någon typ av negativ effekt av terrängkörning på djurens beteende och deras möjlighet att välja uppehållsområden med god tillgång på föda. Hur djur reagerar på mänsklig aktivitet beror på vilken art det är, om den är specialist eller generalist, djurets ålder och kön, om det lever i grupp eller är solitär, vilken säsong det är, typ av störning, förutsägbarheten av aktiviteten, djurens relativa läge (t.ex. om de befinner sig ovanför eller nedanför en störningskälla i en sluttning), störningens frekvens och omfattning.Snöskotrars inverkan på djurlivet i jämförelse med terränghjulingars är totalt sett att anse som något högre eftersom snöskoterkörningen sker under en period då de flesta djur är i en negativ energibalans på grund av begränsad födotillgång. Djur som påverkas av mänsklig aktivitet blir mer vaksamma, vilket kan resultera i ett reducerat födointag samtidigt som energibehovet ökar på grund av ökad aktivitethos djuret. Vid upprepad kontakt med motorfordon har studier visat att djur flyttarfrån annars lämpliga livsmiljöer. Detta kan resultera i kumulativa effekter t.ex. om denna förflyttning medför att djuret istället väljer att uppehålla sig i ett sämre habitat och kan på lång sikt medföra sämre kondition, reproduktion och överlevnad.Vi har här tagit upp ett djurslag i taget vilket så också är fallet i de forskningsrapporter som behandlats, vilket bör ses som en förenkling av verkligheten. Det saknas fortfarande mycket kunskap om hur terrängkörning påverkar djurlivet sammantaget i ett regionalt perspektiv. I och med att terrängkörningen i Sverige ökar behövs mer kunskap om hur djurlivet påverkas, men vi kan redan nu konstatera att djurlivet påverkas negativt av terrängkörning och att reglering av trafiken i känsliga områden är viktig och likaså information till förare om hur de kan minimera sin påverkan på djurlivet i området.