Idag slänger vi stora mängder mat som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Om vi istället skulle äta den mat som vi kastar i onödan minskar påverkan på de ekosystem som försörjer oss. Miljöpåverkan från primärproduktion, förädling, distribution, konsumtion och avfallshantering skulle minska. I ett vidare perspektiv skulle maten kunna räcka till flera utan att miljöpåverkan ökar. Maten som slängs representerar även stora ekonomiska värden längs hela livsmedelskedjan. Att minska matsvinn är också en viktig del i arbetet med att minska avfallsströmmarna i samhället och göra konsumtionen mer resurseffektiv och hållbar, vilket bidrar till att uppfylla det svenska generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen.De senaste beräkningarna av matavfall i Sverige visar att 2012 uppgick matavfallet i livsmedelskedjan utom primärproduktionen till sammanlagt drygt 1,2 miljoner ton, vilket motsvarar 127 kg per person. Hushållsledet ger upphov till den enskilt största mängden matavfall, motsvarande 81 kg per capita. I hushållsledet räknas 35 % som onödigt matavfall, d v s matsvinn. Mat och dryck som hälls ut i avloppet ingår inte i dessa siffror. Utöver de stora mängder livsmedel som slängs i hushållen förstärks hushållens roll genom att de påverkar stora avfallsströmmar tidigare i livsmedelskedjan och därmed indirekt ger upphov till matavfall. Därmed blir utformning av åtgärder som stimulerar till förändring av hushållens attityder och beteenden samt tekniska och organisatoriska lösningar som underlättar förändringar, synnerligen viktiga.Rapporten redogör för studier och initiativ i Norden, Storbritannien och Nederländerna inom området matavfall och matsvinn. Orsaker, åtgärder och styrmedel samt exempel för varje led i livsmedelskedjan belyses. Olika aspekter på förpackningar, förvaring och transporter ingår också.Olika aspekter på definitioner och avgränsningar diskuteras i rapporten, mellan bl a olika led i livsmedelskedjan och vad som definieras som matsvinn, samt konsekvenserna av olika betraktelsesätt. Syftet med definitioner och avgränsningar är att synliggöra de flöden som går att undvika och skapa incitament för att göra det. I rapporten diskuteras även hur olika synsätt kan osynliggöra åtgärder som återför livsmedel till humankonsumtion, samt bidra till att dessa flöden inte fokuseras eller prioriteras vid utformning av åtgärder, uppföljningar och styrmedel. Även olika aspekter på metoder att mäta matsvinn diskuteras. I detta sammanhang är det viktigt att lägga större vikt vid absoluta förändringar snarare än dagens preferenser för procentuella förändringar, där stora procentsatser kan innebära små absoluta förändringar och få procent kan representera stora absoluta tal.Rapporten sammanfattar styrmedel som är möjliga att använda sig av för att styra mot och stimulera till åtgärder som minskar matsvinn, till exempel: stöd till kommuner för att inrätta en rådgivningsfunktion, kommunikationsinsatser, förtydligande av branschriktlinjer och vägledningar, utredning som tar fram underlag för att stimulera till utveckling mot fler tillagningskök i exempelvis skolor och på sjukhus, frivilliga överenskommelser inklusive åtaganden och stödfunktioner, förändring av prisbilden på livsmedel, revidering av befintliga föreskrifter och utveckling av nya föreskrifter.I rapporten ges förslag till en rad specifika studier för olika typer av aktörer och led i livsmedelskedjan samt gällande samverkan mellan och inom led. Generellt sett kan vi konstatera att det behövs mer kvantitativa data och att det behövs fler reella mätningar för olika produkter som vi idag saknar data över eller saknar möjligheter att bedöma om de kan approximeras med data från andra produkter.Det handlar också om fler undersökningar som bekräftar och ger ökad precision, dvs kvantifierar och minskar osäkerheterna i bedömningar, uppföljningar och prioriteringar. Det finns ett behov av att verifiera antaganden och schablonmässiga omräkningsfaktorer för olika användningsområden. Data är färskvara och det är därför viktigt att säkerställa att de antaganden som görs och data som används vid en uppföljning inte styr resultaten av uppföljningen. Mat och dryck som hälls ut i avloppet behöver mätas och ingå i studier, åtgärder och uppföljningar. För att kunna bedöma om en uppmätt ökning eller minskning i matsvinnet/matavfallet verkligen motsvarar en förändring behöver man veta hur stor bakgrundsvariationen är. Det finns ett behov av att studera variationen mellan exempelvis olika delar av året, olika platser i landet och variation inom omräkningsfaktorer.Det finns en risk att effekter av åtgärder som avser att stimulera beteendeförändringar, t ex personalutbildningar, avklingar med tiden. Det medför att det finns ett behov av att studera hur länge beteendeförändringen sitter i och hur den förändras över tid samt av att utveckla verktyg eller åtgärdspaket där det ingår delåtgärder för att få förändringen att bestå längre och på sikt övergå till normalt beteende. När det gäller beteendeförändringar finns behov av att studera verkliga beteenden, t ex genom walk-along-studier som ger direkta observationer av beteendet, snarare än att som så ofta är fallet lita till hur intervjupersoner upplever och säger sig agera.Många förslag till åtgärder för de enskilda leden återkommer i de genomgångna studierna och omfattar bl a Primärproduktionen:• kartläggningar av hur regelverk kring foder och biprodukter indirekt påverkar produktionssvinnet• rådgivning till och samverkan mellan lantbrukare• hantering som leder till god djurhälsa samt varsamhet vid skörd och lagring• snabb nedkylning efter skörd är lämpligt för många frukter och grönsaker• utveckling av produkter och marknader för varor som inte tas tillvara idag, bl a hästkött och bifångster av fisk• förbättrad produktionsplanering och fler skördetillfällen för minskad överskottsproduktion Förädlingsledet• rådgivning och kunskapsspridning• teknisk utveckling• förändrade regelverk kring bl a datummärkning• att se över hur biprodukter kan användas i produktutveckling• bättre hygien och rengöring vid byte mellan produkter i produktionslinjer• tätare samarbete mellan beställare och leverantör för att förbättra prognosarbete och bygga in flexibilitet i beställningar• att se över kontrakt med återtag av osålda varor• förpackningsutvecklingGrossist- och butiksled• att se över sortimentsbredden• att se över kvalitetskrav som är så oflexibla gällande varans naturliga variationer att de orsakar svinn• varsam hantering och exponering för att undvika skador• att öka användningen av produktionsplaneringsverktyg i samverkan med leverantörer och utnyttja potentialen hos beställningsverktyg• förändring av rabatterbjudanden rörande antal och förpackningsstorlekar• att införliva frågor om matsvinn och matavfall i miljöarbetet• att säkerställa att det finns ett tydligt ansvar för matavfallet/matsvinnet• att informera konsumenternaStorhushåll• att ta bort den separata tallriken till salladsbuffén• att mäta och följa upp, föra statistik så att precisionen i planeringen kan öka efter hand och ta bort maträtter som inte äts från menyn• flexiblare efterfrågan på frukter och grönsaker av olika kvaliteter• planering av inköp samtidigt som menyn planeras • förvaring av råvaror och tillagad mat i rätt miljö• att tillaga lagom stora portioner, laga maten i omgångar och erbjuda olika portionsstorlekar• fler tillagningskök som kan anpassa antalet portioner snabbt och laga mat efter hand• i mottagningskök laga pasta, ris och potatis på plats för att minska svinnet av dessa• bättre rapportering av elevers frånvaro, innan skollunchen tillagas• information och positiv återkoppling till personalen och kunderna• att erbjuda kunderna att ta med sig sina matrester hem Privathushåll• att omvärdera sina preferenser för kosmetiskt perfekta varor i alla sammanhang• att äta en så stor del av varan som möjligt, exempelvis även stocken på broccoli, och lära sig att laga till dessa• att tömma förpackningar ordentligt• att välja längre bäst före-datum för det som ska ätas om en tid och kortare bäst för-datum för det som ska ätas inom kort• att känna till vad datummärkningarna står för och lita till sina sinnen snarare än strikt till bäst före-datum • rätt temperatur i kylskåpet och placering av varorna i kylskåpet på ett sätt som minskar risken för svinn• att ta till sig kunskaper och information om förvaring, matlagning, portionsstorlekar och att ta tillvara rester på ett kreativt sätt• att planera inköp, med hjälp av måltidsplaner och inköpslistor samt att inventera vad som finns hemmaStudien har genomförts som en del i Livsmedelsverkets regeringsuppdrag att under 2013–2015 tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket minska det onödiga matavfallet, matsvinnet, i livsmedelskedjans alla delar. Projektet har finansierats av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.