Naturvårdsverkets satsning ”Värdet av ekosystemtjänster” genomfördes 2014–2017 och omfattade sju forskningsprojekt med fokus på hur värdet av ekosystemtjänster bättre kan beaktas i olika beslutssituationer i samhällsplaneringen. Satsningen syftade till att skapa kunskap som stöd för arbetet med ett av etappmålen inom miljömålssystemet, som säger att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster senast 2018 ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Resultaten från projekten redovisades på en slutkonferens i mars 2017 och finns publicerade i separata slutrapporter. I denna rapport följs dessa resultat upp med en syntes och en fördjupning. Fördjupningen bygger på individuella intervjuer med de olika projektledarna och analysen har kompletterats med information från projektens slutrapporter och beslutsfattarblad.Projekten spände över en stor bredd av frågeställningar omfattande miljökonsekvensbeskrivningar, kommunal planering, landskapsplanering och kartering och kvantifiering av olika ekosystemtjänster från fjällvärlden till södra Sverige. Forskningen omfattade allt ifrån kustekosystem, våtmarker och jordbrukslandskap till fjäll och boreala skogslandskap, och tog upp alla typer av ekosystemtjänster från livsmedelsproduktion och stödjande tjänster till kulturella tjänster och upplevelsevärden. Projekten arbetade med olika kombinationer av geografiska dataanalyser, fallstudier, dialogprocesser, intervjustudier och workshops, och utvecklade ett flertal modeller och verktyg.Flera av projektens resultat visade hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan ge direkt nytta för miljöarbetet, bland annat genom att skapa en bättre helhetssyn, öka medvetenheten samt identifiera rätt frågor när kostnader ska vägas mot nyttor eller människors skattning. Men även genom att det faktiskt går att identifiera var någonstans ekosystemtjänsterna produceras, i ett rumsligt perspektiv. I flera av projekten sågs ett bredare och mer övergripande perspektiv som den stora nyttan, och en slutsats var att sådana perspektiv behöver stärkas. Här påvisades att det behövs bättre samordning och styrning på flera plan, både inom kommuner och länsstyrelser, men även på ett mer övergripande plan nationellt. Fler människor behöver involveras i olika beslutssituationer, och ekosystemtjänster kan vara ett verktyg för att åstadkomma detta.Beträffande projektens relation till etappmålet om biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster så upplevde flertalet projektledare att ekosystemtjänster som begrepp var känt bland de aktörer som deltog i projekten. Dessutom har projekten i sig ökat kännedomen om ekosystemtjänster och bidragit till att öka förståelsen av begreppet. Samtidigt efterfrågades mer kunskap i ämnet av både deltagarna och projektledarna. Att kvantifiera och presentera ekosystemtjänster har varit ett sätt att synliggöra och förklara ekosystemtjänster, samtidigt som det identifierades att adekvat förståelse för begreppet är viktigt för kommunernas långsiktiga planering och utveckling. Vad gäller målet att integrera ekosystemtjänster i beslut så utgick flera projekt från just beslutsprocesser. Det skedde bland annat genom analys av miljökonsekvensbeskrivningar och kommunal planering, men även genom konkreta verktyg som beslutsunderlag, som togs fram i några av projekten. Flera projekt relaterade till förvaltning av landskap och i ett av projekten har resultat redan förts in i beslut utifrån projektets genomförande. Ett av projekten jobbade nära den kommunala planeringsprocessen, där uppmärksammades vikten av att förstå betydelsen av ekosystemtjänster, men också att ny kompetens behövs i till exempel miljödomstolar och i förvaltning.Trots de ganska olika projekten fanns en samstämmighet gällande synen på ekosystemtjänster och hur de bättre kan tas hänsyn till i samhällsplaneringen. Flera projekt framhöll betydelsen av dialogprocesser, samverkan och vikten av att överbrygga vissa strukturella och organisatoriska hinder i den praktiska förvaltningen i kommuner och administration. Vidare betonades vikten av att involvera fler människor i olika beslutssituationer och att arbeta med dialogprocesser. Att i de sammanhangen arbeta utifrån ekosystemtjänstbegreppet kan bidra till att stimulera en bredare diskussion. Behovet av mer kunskap och geografisk information om var i landskapet olika ekosystemtjänster förekommer lyftes också fram och anses har stor potentiell nytta i förvaltningen av naturresurser.Projekten skiljde sig åt ganska mycket vad gäller djup och angreppssätt och därmed framträdde några skillnader i slutsatserna. Ett par projekt som arbetat konkret med kvantifiering av ekosystemtjänster i landskapet konstaterade att det krävs mer data och metodutveckling för att öka precisionen i resultaten, medan andra projekt strävat efter att överbrygga dessa problem genom att arbeta med enklare checklistor och workshops. Bara två av projekten har i större utsträckning arbetat med monetär värdering av ekosystemtjänster, i övriga projekt diskuterades och tolkades värdering bredare än som monetär värdering.I en sammantagen reflektion finns mycket som talar för att nyttan av ett ekosystemtjänstperspektiv kan vara stor genom att synliggöra värdet av biologisk mångfald och lyfta fram landskapsperspektivet. Samtidigt är det utifrån denna satsning inte helt enkelt att dra slutsatser kring vilka konkreta förbättringar det i praktiken kommer att leda till. För att trygga resiliens hos socioekologiska system och ett hållbart nyttjande av naturen behöver vi värna om mångfalden av kulturella, försörjande, reglerande och stödjande ekosystemtjänster. Det återstår att visa att synliggörande och integrering av ekosystemtjänster i beslut leder till ett bättre miljöarbete i slutändan.