Naturvårdsverket bedömer att det i Sverige finns ca 1 300 allvarligt förorenade områden (riskklass 1) och 13 000 områden i risklass 2 (områden med potentiellt stora risker). Flertalet av dessa saknar ansvariga verksamhetsutövare och regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket att förvalta ett statligt anslag för sanering av dessa områden. I dagsläget har ett 100-tal objekt sanerats med stöd av det statliga anslaget. För närvarande saneras 48 objekt med stöd av statligt anslag. Naturvårdsverket vill nu utvärdera det statligt finansierade arbetet med efterbehandling av förorenade områden (EBH) för att få en god bild av genomförda åtgärder och deras miljönytta, samhällsekonomiska effekter samt övriga sociala effekter i samhället. Naturvårdsverket vill också utvärdera huruvida det statligt finansierade efterbehandlingsarbetet kan förbättras. Utvärderingens huvudsakliga syften är att:  Beskriva genomförda statligt finansierade EBH-åtgärders miljö- och hälsonytta.  Beskriva goda exempel inom EBH-området, både när det gäller tekniklösningar och arbetsformer.  Identifiera och så långt möjligt kvantifiera effekterna av det statligt finansierade EBH-arbetet i samhället, när det gäller till exempel samhällsnytta, spridning av föroreningar, möjlig ny markanvändning, sysselsättning, effekter på friluftsliv och lokalt näringsliv. Även långsiktiga, potentiella och indirekta effekter ska belysas.  Belysa hur efterbehandlingsarbetet stödjer uppfyllandet av de nationella miljömålen. Utvärderingen har baserats på studier av tio utvalda EBH-projekt. Urvalet av projekt har gjorts utifrån en uppsättning kriterier för att identifiera projekt med olika förutsättningar och karaktär, så som fördelning över landet, storlek och val av saneringsmetod. Syftet har varit att erhålla en uppsättning projekt som, så långt möjligt, är representativa för det statligt finansierade EBH-arbetet hittills. De utvalda projekten är: BT Kemi (norra området) – avslutades 2009  EKA Bengtsfors – avslutades 2010  Hagforstvätten – studerad fas avslutades 2004 Hanssons såg – avslutat 2005 Hälleforsnäs bruk – avslutat 2006 Köpmanholmen – avslutades 2009 F.d. kemtvätten i Lerum – studerad fas avslutades 2002 Robertsfors gamla impregneringsanläggning – avslutades 2007 Skomakaren 1, Växjö – avslutat 2009 Örserumsviken – avslutat  Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 8Utvärderingen av de tio projekten har delats in i tre delområden: 1. Miljö- och hälsomässiga effekter 2. Goda exempel med avseende på teknikval och organisation 3. Effekter i samhället Effekter på människors hälsa och miljön har gjorts med avseende på minskade risker för exponering av föroreningar på platsen, minskad spridning av föroreningar, sammanlagd reduktion av ett antal för samhället prioriterade ämnen samt emisioner vid EBH-åtgärdernas genomförande. Miljö- och hälsoeffekter har kvantifierats så långt möjligt. För varje studieprojekt har använda saneringstekniker och det organisatoriska genomförandet sammanfattats och utvärderats. Exempel på egenskaper som utvärderats är val av efterbehandlingsteknik, teknikens innovationsgrad, projektstruktur och upphandling. Utifrån denna utvärdering beskrivs tekniska och organisatoriska ”goda exempel”. Effekterna i samhället har delats in i sociala effekter och samhällsekonomiska effekter. De samhällsekonomiska effekterna har utvärderats med hjälp av kostnadsnyttoanalys (ibland även benämnd samhällsekonomisk konsekvensanalys). Härvid har kvantifiering av kostnader och nyttor genomförts där så varit möjligt. I de fall kvantifiering inte varit möjligt har kostnads- och nyttoeffekter bedömts kvalitativt. Underlaget för kvantifieringar av ekonomiska effekter har varit begränsat, vilket innebär att de kvalitativa bedömningarna dominerar. De kvantitativa resultaten från kostnads-nyttoanalyserna ska därför tolkas med försiktighet. Den sociala analysen kompletterar den samhällsekonomiska analysen och har omfattat bedömning av EBH-åtgärdernas effekter på arbetstillfällen, lokalt näringsliv, kulturmiljö, rekreation, rättvisa, upplevda hälsoeffekter och markanvändning. Underlagsmaterialet vid utvärderingarna har i huvudsak utgjorts av huvudstudier eller motsvarande, projektrapporter samt intervjuer med representanter för projekten. Underlagsmaterialet i dessa rapporter har för flera objekt varit begränsat. Detta har inneburit att effekterna i vissa avseenden har varit svåra att analysera och att resultaten är förknippade med osäkerheter. Eftersom endast tio projekt kunnat studeras inom ramen för denna utredning blir också graden av representativitet i de övergripande slutsatser som dras i utvärderingen osäker.  Baserat på det underlag och de resultat som tagits fram inom de tre delområdena har en hållbarhetsanalys utförs för vart och ett av de tio utvalda studieprojekten. Hållbarhetsanalysen omfattar utvärderingar i de tre hållbarhetsdimensionerna - miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.  Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 9Därefter har en analys gjorts av hur EBH-arbetet bidrar till uppfyllelse av Sveriges miljömål. Slutligen redovisas, baserat på utvärderingens resultat, förslag och rekommendationer inför det fortsatta statligt finansierade EBH-arbetet i Sverige. Arbetet har granskats av en referensgrupp med representanter från länsstyrelser, kommun och högskola samt SGI och SGU. Också Naturvårdsverkets miljöekonomer och deltagande organisationer i de tio studieprojekten har lämnat synpunkter på utvärderingen. Utvärderingens huvudsakliga slutsatser är: De miljömässiga effekterna av EBH-åtgärderna är övervägande positiva. Mark, grundvatten, ytvatten och sediment får överlag en förbättrad situation till följd av att källföroreningar åtgärdas, antingen genom borttagning av föroreningar eller genom spridningsförhindrande åtgärder. Åtgärderna har gett upphov till en förbättrad miljökvalitet för såväl markområden som närliggande recipienter. Insatserna har medfört att flera prioriterade föroreningstyper åtgärdats vid dessa platser som i internationella och nationella konventioner och lagar/direktiv identifierats som oönskade. Genom den förbättrade miljökvaliteten har efterbehandlade markområden också fått ökad potential för flera olika former av ny och förbättrad markanvändning. Efterfrågan på den efterbehandlade marken är emellertid begränsad vid de studerade projekten eftersom dessa, liksom flertalet bidragsprojekt, i huvudsak är belägna i glesbygd. Det finns en tydlig bild att åtgärderna åstadkommer övervägande positiva miljöeffekter i jord, grundvatten, ytvatten och sediment. Åttärderna har å andra sidan åstadkommit negativa effekter för luftmiljön och med avseende på förbrukning av naturresurser och produktion av avfall. De studerade EBH-åtgärderna har medfört övervägande positiva lokala sociala effekter. Särskilt upplevs förbättrad lokal markanvändning, rekreation, hälsa, rättvisa och andra lokala sociala effekter, så som etablering av handel och arbetstillfällen, som positiva. EBH-åtgärderna har medfört en minskad oro och olägenhet för människor i närområdena till de förorenade platserna vilket kan ses som en positiv hälsoeffekt. De faktiska effekterna på människors hälsa är dock osäkra men sannolikt begränsade på grund av att få människor exponeras för föroreningarna vid flertalet av de studerade platserna. Detta har medfört att hälsonyttorna i termer av sparade liv blivit mycket kostsamma. De beräknade kostnaderna för sparade människoliv är avsevärt högre än vad som rapporteras för andra sektorer i samhället. Det är här viktigt att påpeka att åtgärder krävdes vid de studerade projekten eftersom riskerna för miljö och/eller hälsa befanns vara oacceptabla. Detta är något som fastslagits i riskvärderingarna inom projekten.  Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 10 Den genomförda utvärderingen visar emellertid att andra åtgärder med mindre miljöbelastning och lägre kostnader hade varit önskvärda i flera fall ur ett hållbarhets- och samhällsekonomiskt perspektiv. Exempelvis bör åtgärder som behandlar föroreningar på plats eller som genom sortering minskar de mängder föroreningar och jordmassor som behöver transporteras och deponeras utvärderas och övervägas i högre utsträckning. Den genomförda utvärderingen visar att de projekt där alternativa lösningar använts också uppvisar en högre grad av hållbarhet. Goda exempel på teknik och metoder i efterbehandlingsarbetet skulle kunna tillämpas mera brett och medföra en ökad grad av hållbarhet i EBH-arbetet. Även den samhällsekonomiska analysen har konstaterat positiva effekter på miljö och hälsa till följd av saneringen. Samhällsekonomisk lönsamhet förutsätter dock att nyttorna överstiger kostnaderna för det undersökta projektet. För de studerade EBH-projekten har det i de flesta fall funnits mycket liten eller ingen efterfrågan på den sanerade marken. Det har inte heller funnits några boende på dessa områden. Därför är nyttorna i detta perspektiv sannolikt relativt små. Givet dagens situation på fastighetsmarknaden är det därför troligt att flertalet av de studerade EBH-projekten inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Denna bedömning är dock behäftad med osäkerhet eftersom så få kostnads- och nyttoposter varit möjliga att kvantifiera. Vid tolkningen av den samhällsekonomiska utvärderingen måste den skala som de ekonomiska effekterna studeras på noga beaktas. I denna analys har nationella effekter och resultat varit fokus. Det är naturligt eftersom de studerade objekten är finansierade av statliga medel. Dock har detta en viktig implikation när det gäller fördelningen av kostnader och nyttor. Kostnaderna utfaller på en nationell nivå eftersom efterbehandlingsobjekten är statligt finansierade med hjälp av skattemedel. Nyttorna faller däremot till största delen ut på en lokal eller regional skala men är relativt begränsade på ett nationellt plan. Det är möjligt att resultaten av den samhällsekonomiska lönsamheten hade blivit annorlunda om skalan för den ekonomiska analysen hade varit på regional eller lokal nivå, dvs. om skalan för ”samhället” hade begränsats till t.ex. en region eller en kommun. Ramarna för den samhällsekonomiska lönsamheten implicerar vikten av den sociala hållbarhetsbedömningen. Den sociala analysen är ett viktigt komplement eftersom exempelvis effekter på den lokala ekonomin såsom sysselsättningseffekter av EBH-insatserna reflekteras här. Underlaget för att bedöma samhällsekonomiska och sociala effekter till följd av EBH-åtgärder är idag mycket begränsat. För att möjliggöra väl underbyggda bedömningar av sociala och samhällsekonomiska effekter av EBH-åtgärder måste utredningsmaterialet, som idag fokuserar på miljö och hälsoeffekter, teknisk utformning samt kostnader för åtgärder (dock inte inkluderat miljö- och hälsokostnader) kompletteras. Det är viktigt att påpeka att resultatet av den samhällsekonomiska analysen (och i viss mån den miljö- och hälsomässiga analysen) inte nödvändigtvis  Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 11innebär att EBH-insatser ska prioriteras ner i glesbygdsområden där efterfrågan på mark och exponeringen för människor är begränsad. Sanering av dessa objekt kan i många fall vara nödvändiga p.g.a. allvarlig risk för miljö och hälsa. Utvärderingen visar istället att det finns mycket goda skäl att noga fundera över hur dessa EBH-åtgärder genomförs och med vilken ambitionsnivå för att bättre balansera åtgärdernas kostnader mot dess nyttor i samhället. I de genomgångna projekten har övergripande lärdomar angående användningen av alternativa EBH-metoder framkommit. Flera av projekten har haft relativt höga ambitioner och har också varit föremål för studiebesök samtidigt som ett visst samarbete har skett med universitet och högskolor. Graden av innovation i de studerade åtgärderna måste dock generellt betecknas som låg. De flesta EBH-åtgärder har bestått av grävsaneringar med deponering av förorenade massor på annan plats. EBH- insatserna har en viktig funktion att fylla i miljömålsarbetet för att uppnå miljömålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö och Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Åtgärderna leder till att belastningen på miljö och i viss mån hälsa minskar. Som ett resultat av hur EBH-arbetet genomförts hittills i Sverige finns emellertid en konflikt mellan olika miljömål, exempelvis mellan Giftfri miljö å ena sidan och Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan å andra sidan. Detta eftersom omfattande grävsaneringar med transporter medför emissioner av växthusgaser, försurande ämnen och hälsofarliga partiklar. Sammantaget visar den genomförda utvärderingen övervägande positiva effekter av det statligt finansierade EBH-arbetet. Dock skulle saneringarna delvis kunna bedrivas mera hållbart och mera samhällsekonomiskt försvarbart. För att uppnå detta bör underlaget för prioritering av bidragsfinansierade EBH-åtgärder förbättras. I utredningsfaserna behöver därmed mera ingående och strukturerade analyser göras av samhällsekonomisk lönsamhet, sociala effekter och hållbarhet för olika åtgärdsalternativ. Mer ändamålsenliga utvärderingsmetoder måste därmed utvecklas och anpassas för relevant bedömning av dessa faktorer i EBH-projekt. För att möjliggöra sådana bedömningar behöver den s.k. riskvärderingen (vilket är en del av de utredningar som alltid görs enligt Naturvådsverkets vägledningsmaterial inför en sanering) inkludera en integrerad bedömning av miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Riskvärdering behöver också i högre grad integreras med åtgärdsutredning. I utredningsfaserna behöver mer ingående och strukturerade analyser göras av samhällsekonomisk lönsamhet och hållbarhet för olika åtgärdsalternativ. Detta är i linje med hur EBH-sektorn utvecklas internationellt och det är endast så ett mera heltäckande prioriteringsunderlag kan tas fram för en sund hushållning med samhällets begränsade resurser. Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 12 En mera mångfacetterad riskvärdering, enligt ovan, skulle sannolikt medföra en bredare palett av teknik- och organisationslösningar än idag. Eftersom underlaget för EBH-åtgärder idag, åtminstone till stor del, inte omfattar samhällsekonomiska och sociala effekter riskerar också urvalet av EBH-metoder som används i praktiken att bli mera begränsat om inte dessa aspekter vägs in. En ökad helhetssyn skulle därmed sannolikt innebära en minskad dominans av grävsaneringar till förmån för alternativa åtgärdslösningar. Sammanfattningsvis rekommenderar vi en fortsatt finansiering av saneringsåtgärder. Viktiga lärdomar av denna utredning är att EBH-arbetet har en viktig funktion att fylla i miljömålsarbetet. EBH-åtgärderna leder till att belastningen på miljö och i viss mån hälsa vid de åtgärdade platserna minskar. Utvärderingen visar också att EBH-åtgärder medför i huvudsak positiva lokala sociala effekter. Genomgången visar emellertid att EBH-arbetet skulle kunna bedrivas mera hållbart och mera samhällsekonomiskt försvarbart.