År 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent förnybar, det beslutade riksdagen 2016.

Målet är allmänt hållet och inte riktat mot något särskilt kraftslag. Likväl kommer vindkraften högst troligt att bli den viktigaste förnybara energikällan i strävan att nå målet. Vindkraftens roll i elsystemet håller på att förändras. På bara några år har vindkraften gått från att vara en marginell energikälla till att producera en betydande del av vår el. Även om det inte finns några särskilda mål för utbyggnad av vindkraft i Sverige, så finns det al. anledning att räkna med att vindkraftens betydelse kommer att fortsätta öka de kommande 20 åren. Detta ställer nya krav på utformningen och planeringen av framtidens energisystem.

Rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen publicerades 2012. Sedan dess har mycket hänt, både vad gäller den tekniska utvecklingen och vad gäller kunskapsläget kring vindkraftens påverkan på sin omgivning. Vi har nu nya erfarenheter från den utbyggnad av vindkraften som skett under det senaste decenniet.

Föreliggande rapport har till syfte att ge en uppdaterad, kompletterad och sammanfattande version av syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen (2012).

Denna uppdaterade och bearbetade rapport har som mål

• att referera tillbaka till ursprungsskriften i de delar som fortfarande är relevanta,
• att komplettera med ny kunskap utifrån rådande kunskapsläge och nya politiska målsättningar.

Den 28 januari 2021 presenterade Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraften. Denna rapport avser att bidra till strategin. I strategin lyfts vikten av förbättrad samsyn, förutsägbarhet och rättssäkerhet vid utbyggnad och etablering av vindkraft särskilt fram. Myndigheterna betonar att omställningen till ett helt förnybart energisystem inte bara är en klimatfråga, utan också en fråga om konkurrenskraft, försörjningstrygghet och ökade krav på en trygg och robust elförsörjning. Vindkraftsutbyggnaden behöver även ta hänsyn till värdefull natur, människors livsmiljö och en rad andra samhällsintressen.

Lokalisering och etablering av större vindkraftverk styrs dels av bestämmelser i miljöbalken, dels av plan- och bygglagen. Alla större vindkraftsprojekt prövas i en i lag strikt reglerad tillståndsprocess som handläggs av länsstyrelsen, vars miljöprövningsdelegation fattar beslut. Kommunen är ansvarig för den fysiska planeringen och ska tillstyrka eller uttala sitt veto mot varje beslut om vindkraftsetablering som tillståndsprövas enligt miljöbalken. I den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad rekommenderas att kommunen lämnar sitt besked så tidigt i processen som möjligt och utifrån tydliga rutiner, för en främja en effektiv och transparent process.

Lokaliseringen av verksamheter så som vindkraftverk styrs inte bara av bestämmelserna i miljöbalken utan också av den fysiska planeringen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska hushållningen med mark- och vattenresurser innefatta en öppen demokratisk process där olika samhällsintressen vägs mot varandra, samtidigt som enskildas rättigheter beaktas. En genomgående tanke i PBL är att skapa förutsättningar för medborgarinflytande genom det lagreglerade samråds- och utställningsförfarandet. Här finns stora likheter med europeiska landskapskonventionens grundtankar om betydelsen av delaktighet i frågor som rör landskapet. En viktig förutsättning för att landskapsperspektivet ska kunna utvecklas i översiktsplaneringen är tillgången till kunskaps- och planeringsunderlag som kan bidra till att synliggöra samband mellan olika värden och viktiga sammanhang i landskapet. Kommuner och länsstyrelser behöver, med allmänhetens medverkan, ta fram och regelbundet uppdatera landskapsanalyser, för att på så sätt skapa ett hållbart planeringsunderlag för vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

Hälsa och ohälsa

Vindkraftverk kan av boende i närheten upplevas som störande. Den främsta källan till störning är det buller som uppstår när rotorbladen passerar genom luften – ett susande, svischande eller dunkande ljud – men även varningsbelysning och de rörliga skuggor som uppstår när rotorbladen skymmer solen kan upplevas som störande.

Vid bullernivåer precis under det nuvarande svenska riktvärdet på 40 dBA uppger cirka 10 procent att de blir mycket störda av vindkraftsbuller. Andelen är jämförbar med andelen bullerstörda av vägtrafik vid dess motsvarande riktvärde. Detta indikerar att nuvarande riktvärde för vindkraftsbuller är rimligt ur störningssynvinkel.

Rörliga skuggor kan upplevas som mycket störande, såväl utomhus som inomhus. Teknik finns som kan minska sådana effekter, men den verkar inte användas i tillräcklig utsträckning.

Indirekta negativa hälsoeffekter i form av ökad förskrivning av antidepressiva mediciner och sömnmedel har kunnat påvisas i danska undersökningar. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. Påståenden om att vindkraft medför risk för ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” och skadlig påverkan av infraljud på innerörat saknar belägg.

Samhällsnytta och ekonomi

Enligt Energimyndighetens beräkningar behöver vindkraftens elproduktion femdubblas fram till 2040 för att målet om 100 procent förnybar energiproduktion ska nås. Det innebär utbyggnad av vindkraften motsvarande en effekt av 100 TWh, och att 1 procent av Sveriges landyta kommer att tas i anspråk av vindkraftsanläggningar.

Varje vindkraftsetablering skapar arbetstillfällen: under byggtiden såväl som under kraftverkens driftstid på cirka 25 år. Baserat på detaljerade empiriska studier gjorda i Sverige kan den sysselsättning som genereras per kraftverk på 2,35 MW beräknas till 8,33 årsarbeten under byggtiden och 8,66 årsarbeten under driftstiden: sammanlagt 17 årsarbeten per vindkraftverk. Särskilt intressant att notera är att driftstiden beräknas ge mer jobb än byggtiden.

Till markägare på vars mark vindkraftverk byggs utgår arrende som betalas av verksamhetsutövaren, som ofta också enligt en inarbetad praxis betalar ut en frivillig bygdepeng. Bygdepengen används vanligen till investeringar i lokala fritidsanläggningar eller liknande i den kringliggande bygden. Intressanta exempel finns på hur bygdepengen används som bas för kreditföreningar och därmed som riskvilligt kapital för lokal näringslivsutveckling.

Vad gäller vindkraftens inverkan på rennäringen visar forskningen – som på området är begränsad – att vindkraften inte bör betraktas som en enskild faktor utan som en av flera (som till exempel turism, transportinfrastruktur, bebyggelse generellt) vars sammanlagda effekter kan vara negativa. Det finns även studier som visar att renar till viss del kan anpassa sig till miljön kring vindkraftverk.

Buller för dem som bor närmast och vindkraftverkens negativa inverkan på landskapet är två av de främsta anledningarna till lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar. Huruvida vindkraftsutbyggnad medför minskade fastighetsvärden uppvisar den internationella forskningen olika resultat för. En ny svensk studie visar på lägre fastighetsvärden upp till 8 km från vindkraftverk. Det bör observeras att studien inte analyserar värden på samma fastigheter före och efter vindkraftsutbyggnad, samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts.

De i närområdet som berörs uppfattar ofta vindkraftsetableringen som att någon utifrån exploaterar en gemensam lokal resurs. Om den lokala nyttan av vindkraftverken upplevs som obefintlig – eller snarare som en onytta för alla utom direkt berörda markägare – når information och samrådsmöten begränsad framgång i sin strävan att skapa lokal acceptans. Ett sätt att åstadkomma ett framgångsrikt genomförande av vindkraftsstrategin kan vara att utreda och testa nya modeller för lokala ersättningar och kompensation samt för lokalt delägande.

Landskap och planering

Varje vindkraftsetablering innebär en konkret förändring av landskapet. De människor som lever och verkar i ett särskilt område och har en långvarig relation till områdets landskap tolkar ofta vindkraft i detta landskap på andra sätt än utomstående, som till exempel sakkunniga, exploatörer och representanter för myndigheter och samhälle. Detta faktum får flera konsekvenser för hur planering av vindkraftsutbyggnaden bör göras och med vilken kunskap som utgångspunkt.

Fyra aspekter är särskilt viktiga:

1. Konkretisering. För att kunna fatta kloka beslut krävs noggrann, genomtänkt planering av en vindkraftsetablering, baserad på ingående, konkret kunskap om landskapet och hur alla berörda ser på dess utveckling och framtid.
2. Helhetssyn. I landskapsanalysen ska landskapets kunskaps-, bruks- och upplevelsevärden tillsammans med historiska samband, naturvärden och bedömningar om känslighet och tålighet för förändringar föras samman till en beskrivande och värderande helhet. De samlade (kumulativa) effekterna av olika vindkraftsprojekt ska beskrivas.
3. Fackkunskap och lokalkunskap. Landskapsanalysen är ett systematiskt tillvägagångssätt för att beskriva och tolka landskapet i sin helhet som baseras på allmänt tillämpliga värden och som vanligen utförs av experter med relevant fackkunskap. Samtidigt kan lokalkunskap bidra med viktiga insikter och är inte en mindre seriös eller mindre värdefull kunskapsform.
4. Dialog. Att allmänhetens uppfattningar och lokal kunskap om landskapet tas med i planeringen lyfter den europeiska landskapskonventionen fram som en viktig demokratifråga. Landskapsanalysen ger en överblick över komplexa samband och värden i landskapet och fungerar som underlag för dialog med boende och intressenter som kan komplettera analysen.

Sociala konsekvenser och förankring

Hur frågor om rättvisa, delaktighet och förtroende hanteras vid planering och förberedelse av en vindkraftsetablering påverkar acceptansen och även legitimiteten hos människorna i det område som berörs. Forskning om deltagandeprocesser i vindkraftssammanhang visar hur attityder, tillit och förväntningar påverkas av hur allmänhetens kunskaper och berördas synpunkter emottas och bemöts.

I det svenska planarbetet och i konkreta tillståndsprövningar för vindkraftsprojekt tillämpas ofta undersökningssamråd, avgränsningssamråd och plansamråd. De formella krav som finns i regelverket klargör emellertid inte hur en bra och konstruktiv deltagandeprocess ska se ut.

Den så kallade delaktighetstrappan åskådliggör olika nivåer av medborgardialog och bemyndigande.

I litteraturen understryks vikten av en genomtänkt kommunikationsstrategi. Guiden Deltagandeprocesser kring vindkraftsprojekt ger detaljerade anvisningar för hur en sådan kan utvecklas. Innehållsmässigt måste kommunikationsplanen liksom underlaget för deltagande anpassas efter varje specifikt fall.

För projektörer är uppförandekoden en viktig princip.

Den så kallade landmärkesmodell som används i Dalarnas län kan tjäna som inspiration till offentliga och förberedande samtal om samhällsplaneringen och en hållbar framtid i en region. För vindkraft är emellertid landskapsanalysen ett konkretare och mer användbart redskap. En levande diskussion om värden i landskapet skapar inte bara förståelse utan också ett värdefullt underlag som kan vara till stöd för miljöbedömningar och planarbete.

The report The Effects of Wind Power on Human Interests (report number 6545) was published in 2012. Since then, much has happened both in terms of technological development and in terms of the state of knowledge about wind power’s impact on its surroundings related to the expansion of wind power over the past decade.

The purpose of this report is to provide an updated, supplemented and summarized version of the publication The Effects of Wind Power on Human Interests.

The goal of this updated report is:

• to refer back to the original in the parts that are still relevant,
• to supplement with new knowledge based on the current state of knowledge and new political objectives.

Content and structure of the report

This updated version of The Effects of Wind Power on Human Interests summarizes, analyzes and evaluates existing international and national research on wind power’s impact on human interests. The report presents and analyzes current research on the impact of wind power developments on human health and illness, financial impacts and activities, as well as landscapes and research on human participation in the development process.

Chapter Summaries: Planning for a renewable energy source

The chapter introduces Sweden’s goals for renewable energy, the permit and planning process, the concept of landscape and democracy, as well as the conditions for civic influence.

In 2016, the Swedish parliament set a goal that electricity production will be 100 percent renewable by 2040. The goal is general and not aimed at any particular type of energy source. Nevertheless, wind power will most likely be the most important renewable energy source in the pursuit of this goal. The role of wind power in the energy system is changing.

In just a few years, wind power has gone from being a marginal energy source to producing a significant part of Sweden’s electricity. Although there are no specific goals for the expansion of wind power in Sweden, there is every reason to expect that the importance of wind power will continue to increase over the next 20 years. This places new demands on the design and planning of future energy systems.

On the 28th of January, 2021, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Energy Agency presented a joint national strategy for a sustainable wind power development. The strategy emphasizes the importance of improved consensus, predictability and legal certainty in the expansion and development of wind power. The authorities emphasize that the transition to a completely renewable energy system is not only a climate issue, but also an issue of competitiveness, security of supply and increased demands for a secure and robust electricity supply. The development of wind power also needs to take into account valuable nature, people’s living environment and a number of other societal interests. This publication intends to contribute to the Swedish Environmental Protection Agency’s and the Swedish Energy Agency’s joint national strategy.

The location and development of large wind turbines is governed partly by the Environmental Code, and partly by the Planning and Building Act. All large wind power projects require a legal permit process that is handled by the county administrative board, whose environmental assessment delegation makes decisions on permit for developments. The municipality is responsible for the physical planning and must approve all wind power developments within the municipality, in accordance with the Environmental Code. The national strategy for a sustainable wind power development has recommend to the government that the municipal approval of wind projects occur early in the process and that such decisions be binding, as opposed to the situation today, when decisions can be changed any time prior to the project winning approval.

However, the location of developments such as wind turbines is governed not only by the Environmental Code but also by spatial planning. According to the Planning and Building Act (PBL), the management of land and water resources must include an open democratic process in which different societal interests are weighed against each other, at the same time as the rights of individuals are taken into account. An important prerequisite for the landscape perspective to be developed in general planning is the availability of knowledge and planning data that can contribute to making visible the connection between different values and important contexts in the landscape. A consistent idea in PBL is to create conditions for citizen influence through the statutory consultation and exhibition procedure. There are great similarities here with the European Landscape Convention’s basic ideas about the importance of participation in issues concerning the landscape. Municipalities and county administrative boards thus need, among other things, to produce and regularly update landscape analyses involving public participation in order to create a sustainable planning basis for wind power expansion in Sweden.

Health aspects

This chapter deals with aspects such as noise, shadows, discomfort, sleep disorders, symptoms and illnesses.

Wind turbines can be perceived as annoying by residents living in the vicinity. The main source of annoyance is the noise that occurs when the rotor blades pass through the air – a hissing, whistling or thumping sound – but also aircraft obstruction lights and shadow flicker are sources of annoyance.

At noise levels just below the current Swedish guideline value of 40 dBA, about 10 percent of people state that they are very annoyed by wind power noise. This proportion is comparable to the proportion of noise annoyance by road traffic at its corresponding guideline. This indicates that the current guideline for wind power noise is reasonable from an annoyance point of view. Shadow flicker can be experienced as very annoying, both outdoors and indoors.

Indirect negative health outcomes have been demonstrated in the form of increased prescribing of antidepressant medications and sleeping pills in Denmark. Relationships between wind power noise and self-reported sleep disorders have been reported in some studies, while other studies have not found such a relationship. Allegations that wind power carries a risk of “vibroacoustic disease”, “wind power syndrome” and the harmful effects of infrasound impact on the inner ear are unproven.

Social benefits and economy

This chapter covers the employment effects of wind power, compensation models, local business development, effects on other business sectors and on property values, as well as local benefits and various compensation models.

According to calculations by the Swedish Energy Agency, wind power’s electricity production needs grow by fivefold by the year 2040 if the target of 100 percent renewable energy production is to be reached. This means an that wind power could comprise at least 100 TWh per year, and that 1 percent of Sweden’s land area will be used by wind farms.

Every wind power establishment creates jobs during the construction on site and during the turbines’ operating time of about 25 years. Based on detailed Swedish studies, the employment generated by each 2.35 MW turbine can be estimated to 8.33 annual jobs during the construction time and 8.66 annual jobs during the operating time; in total 17 annual jobs per turbine. It is of particular interest that the operating time is estimated to give more jobs than the construction time.

Owners of the land where wind turbines are built receive an annual rent from the turbines’ owner, who often, in accordance with established custom, voluntarily contribute to a municipal development fund to finance local development projects. This is often used for investments in local leisure facilities or similar. There are interesting examples of how the municipal development funds are used as a basis for credit unions and thus as risk capital for local business development.

Regarding wind power’s impact on reindeer herding, the existing, limited research suggests that wind power should not be considered as a single factor, but as one of many (e.g. tourism, transport infrastructure, buildings in general) whose aggregate effects might be negative. There are also studies suggesting that reindeer to a certain extent are able to adapt to the environment around wind turbines.

Noise for those living closest to the turbines and negative impacts on the natural landscape are the two foremost reasons for local resistance against wind farms. International research shows different results regarding wind power’s possible impact on property values. A new Swedish study shows lower property values up to 8 km from wind turbines.Those affected in the immediate area often perceive the development of wind power as someone from the outside exploiting a common local resource. If the local benefit of the wind turbines is perceived as non-existent – or rather as a benefit to only the rent receiving landowners, information and consultation meetings achieve limited success in their efforts to create local acceptance. Possible ways to achieve a successful implementation of the current wind power strategy could be to investigate and test new models for local compensation and local co-ownership.

Landscape and planning

The chapter defines the concept of landscape, describes landscape analysis as a basis for planning and provides a citizen perspective on how landscapes are valued, managed and developed.

Each wind power development changes the landscape. The people who live and work in a particular area, and have a long-term relationship with the landscape, often interpret wind power in this landscape in other ways than outsiders such as experts, developers and representatives of authorities and society. This fact has several consequences for how planning of the wind power expansion should be done and with what knowledge as a starting point. Four aspects are particularly important:

1. Knowledge of the landscape. In order to be able to make wise decisions, careful, well-thought-out planning of a wind power development is required, based on in-depth, concrete knowledge of what the landscape is and how everyone involved views its development and future. 
2. Holistic view. In a landscape analysis, the landscape’s knowledge, use and experience values should be brought together with historical connections, natural values and assessments of sensitivity and resilience into a descriptive and evaluative whole. The combined (cumulative) effects of different wind power projects need to be addressed. 
3. Expertise and local knowledge. Landscape analysis is a systematic approach, usually performed by experts with relevant expertise, to describe and interpret the landscape as a whole, based on generally applicable values. This does not mean that local knowledge is a less serious and less valuable form of knowledge that cannot contribute with important insights. 
4. Dialogue. The European Landscape Convention insists on the democratic importance of the inclusion of the public’s perceptions and local knowledge of the landscape in planning. Landscape analysis is expected to provide an overview of complex connections and values in the landscape and to serve as a basis for complementary dialogue with residents and stakeholders.

Social consequences and anchoring

This chapter addresses issues of public opposition (attitudes and participation), institutional conditions (planning and consultation), civic cooperation, communication and the project code of conduct.

How issues of justice, participation and trust are handled in the planning and preparation of a wind power development affects public acceptance and also the legitimacy of decision making in the area concerned. Research on participatory processes in the context of wind power shows how attitudes, trust and expectations are affected by the reception and response within planning to the public’s knowledge and the views of those concerned.

In the Swedish planning process and in permit processes for wind power developments, exploration consultations, delimitation consultations and planning consultations are often conducted. However, the formal regulations do not clarify what a good and constructive participation process should look like. As the so-called participation ladder shows, different levels of citizen dialogue and empowerment remain conceivable.

In the literature, however, the importance of a well-thought-out communication strategy is emphasized. The guide Participation processes around wind power projects provides detailed instructions on how such a process can be designed. In terms of content, the communication plan, as well as the basis for participation, must be adapted to each specific case.

For designers, the code of conduct is an important principle.

The so-called landmark model used in Dalarna County can serve as inspiration for public and preparatory talks on community planning and a sustainable future in a region. For wind power, however, landscape analysis is a more concrete and useful tool. A lively discussion about values in the landscape creates, not only understanding, but also a valuable foundation for environmental assessments and planning efforts.