Varken frivilliga insatser eller officiell naturvårdspolitik räcker för att nå målen för biologisk mångfald. Förstörelse och fragmentering av många livsmiljöer fortgår och därför tas nya naturvårdsredskap i användning. Ett av dessa är ekologisk kompensation, som blir allt mer vanligt. Redskapet handlar i korthet om att förluster av naturvärden som kvarstår efter undvikande, minimering och återställande av skada ska kompenseras med minst lika stor naturvårdsnytta på annat sätt. Användning av ekologisk kompensation ställer dock en rad etiska och juridiska frågor på sin spets, frågor som detta forskningsprojekt har grävt djupare i.

Det övergripande syftet med projektet har varit att utveckla kunskaper som i ökad grad kan bidra till att göra det svenska systemet för ekologisk kompensation etiskt godtagbart, socialt acceptabelt samt rättsligt verksamt och effektivt i relation till uppställda miljökvalitetsmål. Studierna belyser exempelvis vilka etiska överväganden som kan behöva göras i arbetet med ekologisk kompensation och om dessa överväganden exempelvis bör leda till begränsningar av redskapets användning. Parallellt med sådana etiska överväganden har projektet undersökt vilka rättsliga instrument som kan användas eller som kan behöva utvecklas för att stärka genomförandet av ekologisk kompensation. Etiskt och juridiskt träffsäkra instrument kan även bidra till ökad social acceptans.

En rad delstudier och andra aktiviteter har genomförts inom ramen för projektet. Denna slutrapport sammanfattar delstudierna på ett lättillgängligt sätt, med beslutsfattare och praktiker på olika nivåer som målgrupp. Resonemang och resultat i delstudierna beskrivs i respektive del i denna rapport, men framförallt mynnar den ut i en diskussion som syntetiserar projektets olika delstudier.

En övergripande slutsats är att lagstiftningen behöver utvecklas på flera punkter, utöver den statliga Kompensationsutredningens förslag, inte minst i syfte att säkerställa ekologisk kompensation över längre tidsrymder och för att skapa ökad delaktighet i sociala processer. Det finns också ett behov av utvecklade regler som bättre motverkar risken för att riktigt höga naturvärden exploateras med ekologisk kompensation som legitimerande grund. Med ett utvecklat regelverk kan ekologisk kompensation bli ett mer verksamt, effektivt och legitimt redskap i naturvårdsarbetet. Men det gäller att utbytet av natur sker inom etikens ramar och har ett tydligt rättsligt stöd.

Neither voluntary efforts nor public conservation policies are sufficient to achieve public goals concerning biodiversity. Destruction and fragmentation of habitats continue and in response, new conservation tools are used. One of these is biodiversity offsetting, or ecological compensation, which is increasingly used all over the world. In short, offsetting means compensating losses of nature values after attempts to avoid, minimize and restore damage, with no net loss or ideally net benefits as the overall result. However, biodiversity offsetting raises a number of ethical and legal issues, which this research project has explored in detail.

The overall aim of the project has been to develop knowledge that can contribute to making the Swedish system for biodiversity offset ethically justified, socially acceptable and legally effective and efficient in relation to the Swedish environmental quality goals. The various studies conducted investigate, for example, what ethical considerations that may need to be taken in the work with biodiversity offsetting and whether these considerations should, for example, lead to restrictions on the use of the tool. In parallel, the project has examined which legal instruments that can be used or may need to be developed to strengthen the implementation of biodiversity offsetting. Such ethically justified and legally accurate instruments can also contribute to increased social acceptance.

A number of studies and other activities have been carried out within the frames of the project. This final report summarizes the various studies in an easily accessible way, with decision-makers and practitioners at different levels as intended target group. Results and reasoning in the conducted studies are described in the report, but the report above all results in a discussion that synthesizes the project’s different parts.

An overall conclusion is that the legislation in place needs to be developed on several points, on top of what has been proposed by the Governmental Inquiry on Biodiversity Offsetting, not least in order to ensure that offsets function over longer periods of time and to stimulate societal participation. There is also a need for regulation that better prevents that really high nature values will be exploited with biodiversity offsetting as a legitimating basis. With developed legislation, biodiversity offsetting can become a more effective, efficient and legitimate tool in nature conservation.