Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige. Rapporten visar att:• Antalet personer som löser det statliga jaktkortet har minskat sedan mitten av 1990-talet. Nu finns ungefär lika många jaktkortslösare som under perioden 1960–1975• De senaste tio åren har antalet statliga jaktkort minskat med cirka 20 000, från 277 720 under jaktåret 2006–2007, till 257 442 jaktåret 2015–2016. • Från 2005–2006 till 2015–2016 ökade antalet utländska jaktkortslösare i Sverige från 24 428 personer till 29 177, vilket delvis kompenserar att jaktkortslösare bosatta i Sverige blev färre. • Svenska jaktkortslösare blir allt äldre. Under perioden 2006–2007 till 2015–2016 ökade medelåldern bland jaktkortslösare från 51,4 till 52,7 år. Under samma period ökade den nationella medelåldern från 41,0 till 41,2 år. • Medelåldern bland dem som för första gången beviljats vapenlicens för ändamål jakt ökade mer bland jaktkortslösare än hos befolkningen; från 33,6 till 35,3 år. • De senaste 10 åren har antalet personer som avlagt jägarexamen ökat från omkring 6 500 till cirka 10 000 personer. De som för första gången löst jaktkort har däremot i stort sett varit konstant med omkring 9 000 personer per jaktår. • Det statliga jaktkortet har ett starkt stöd bland personer som nyligen tagit jägarexamen. • Tillgång till olika typer av resurser som vilt och jaktmark inklusive sociala nätverk avgör om en person löser jaktkort eller inte. • Av dem som nyligen tagit jägarexamen vill nästan alla börja jaga. • Före detta jaktkortslösare anger resursbrist som ett hinder för att jaga, ofta i kombination med bristande hälsa. • Kvinnor börjar i högre utsträckning än män att jaga av sociala skäl. De har bättre tillgång till jaktrelaterade resurser men löser statligt jaktkort mindre regelbundet än män. NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6853Viltvårdsavgiften – en studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet8• Det finns en grupp personer som tar jägarexamen och som säger sig ha stort jaktintresse men som aldrig löser statligt jaktkort. Vår tolkning är att det framförallt beror på bristande möjligheter att jaga, något som har samband med demografiska faktorer (ålder, hälsa) och resurser för jakt, främst tillgång till jaktmark.• Rapporten tyder även på att det minskade antalet sålda jaktkort kan bero på att tillgången på klövvilt, främst älg och rådjur, har minskat sedan 1980- och 1990-talen.• Det finns inget som tyder på att det skett någon större normförändring som medför att personer i protest slutar att lösa det statliga jaktkortet. Det kan förekomma en betydande mängd jakt utan giltigt statligt jaktkort, men det behöver inte vara en avsiktlig handling. • Det starka stödet för det statliga jaktkortet bland nyexaminerade jägare tyder på att eventuell jakt utan statligt jaktkort främst sker omedvetet, eller sker bland andra grupper av jägare. • Rapporten visar att det finns många personer som är övertygade om att de har löst jaktkort under år de inte gjort det. Det kan vara en bidragande orsak till att antalet sålda statliga jaktkort har minskat över tid. • Givet flera antaganden i undersökningen rör det sig om 2 400 till 14 000 jägare som saknade jaktkort år 2016/2017 men ändå jagade. Det motsvarar 1–5 procent av totala antalet lösta statliga jaktkort och ett årligt intäktsbortfall på mellan 700 000 kronor och 4 200 000 kronor. Uppskattningen är dock osäker. • Vi föreslår följande konkreta administrativa åtgärder för att säkerställa att de som jagar löser statligt jaktkort:1. Utskick (avisering) till alla som avlagt godkänt teoriprov samt minst ett praktiskt prov i jägarexamen. 2012–2013 aviserades alla som skrev prov för jägarexamen, något som direkt fick en positiv effekt. Det etablerar normen att statligt jaktkort ska lösas.2. Avisera alla som löst statligt jaktkort någon gång de tre senaste åren. Det förstärker ytterligare normen främst hos dem som jagar sällan eller oregelbundet.3. Avisera regelbundet alla som har licens för vapen med ändamål jakt, oavsett om de löst jaktkort tidigare eller inte. Det förstärker ytterligare normen för dem som jagar sporadiskt. 4. Utred om en årlig avgift till alla personer som har licens för vapen med ändamål jakt kan vara ett effektivare alternativ till dagens system.