Projektet Grön översiktsplanering i fjällen finansierades av Naturvårdsverket i den med Riksantikvarieämbetet gemensamma forskningssatsningen Storslagen Fjällmiljö. Inom projektet samarbetade forskare från Umeå Universitet och SLU med tjänstemän och politiker i Vilhelmina kommun, och med medborgare i Vilhelmina kommun. Aktiviteter och genomförande utgick från gemensamma beslut i en arbetsgrupp där både politiker, tjänstemän och forskare fanns representerade. Syftet med projektet var att, med Vilhelmina som pilotkommun, omsätta forskning i praktik och utveckla den kommunala översiktsplanen (ÖP) som verktyg för långsiktig landskapsplanering och nationell måluppfyllelse. Avsikten var att förbättra planeringsprocessen genom en utvecklad användning av befintligt landskapsdata samt en utökad dialog med kommuninvånare och andra intressenter i översiktsplaneringen. Särskilt fokus lades på grön infrastruktur och ekosystemtjänster, institutionella hinder och möjligheter och på deltagande planering. Kommunens tjänstemän bistod genom att ta fram och sammanställa bakgrundsmaterial i form av befintliga kommunala planer och policys, kartunderlag samt beskrivningar av olika verksamhetsområden. Med syfte att bredda kunskaps-/planeringsunderlaget engagerades, inom ramen för projektet, enskilda kommunmedborgare i olika deltagande aktiviteter. Totalt deltog 78 personer i sju fokusgrupper och 40 elever (enkät i årskurs 7-9 vid Strandskolan) i processen. Forskarna bearbetade materialet från fokusgrupperna och sammanställde visioner och ställningstaganden som sedan förankrades i uppföljande möten. Kommunens politiker tog därefter ställning till vilka alternativ som ska presenteras som förslag till ÖP. Resultatet från projektet kommer att utgöra utkast till samrådshandling när arbetet går vidare i Vilhelmina under 2018, i enlighet med lagstiftade krav på demokratisk process i översiktsplaneringen. Från projektet har förslag lagts till teman och inriktning på grön infrastruktur och ekosystemtjänster i översiktsplanen. Generellt finns stora möjligheter att uttrycka skogslandskapets, älvlandskapets, det fjällnära- och fjällandskapets bevarande- och utvecklingsvärden genom kartläggningar, skattningar och utvärderingar i förhållande till markanvändningsprioriteringar. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är dock inte tillräckligt inarbetat i planarbetet för att fungera som underlag. Det saknas relevanta och användbara data i tillräcklig precision och upplösning. Det saknas också en grundläggande förståelse för begreppens innebörd och potential. Båda begreppen ska tillämpas på detaljerad skala som beslutsstöd och samtidigt på stor skala för att vara funktionella över kommun- och länsgränser. Detta förutsätter en konsensus i planarbetet och liknande förutsättningar i data och tillämpning mellan olika kommuner och länsstyrelser. NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6811 Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap 8 Bristande resurser – ekonomiska, personella och kunskapsmässiga – tycks genomgående vara ett problem för fjällkommunerna. Detta, tillsammans med omfattande sektorisering och stora områden med överlappande riksintressen, samt en urban norm i planeringsstödet, leder till lågt politiskt engagemang och driv i ÖP processerna. Våra erfarenheter indikerar därför att det är viktigt att tidigt och kontinuerligt förankra det deltagande planeringsarbetet gentemot den lokala politiken. Vidare så måste deltagandeprocesser få ta tid. Våra lärdomar och sätt att arbeta med deltagande planering i Vilhelmina kommun summeras och presenteras i en stegvis modell (se avsnitt 7.5.9. tabell 9) som andra fjäll- och/eller gles- och landsbygdskommuner kan utgå ifrån och anpassa till sina specifika förutsättningar och målsättningar med sina deltagande planeringsprocesser. Genom att utöka det nationella stödet och ifrågasätta struktur och status på dagens ÖP har den potential att i framtiden bli ett reellt verktyg för innovativ hållbar landskapsplanering i fjällen.