Begreppet ekosystemtjänster syftar till att visa de länkar som finns mellan ekosystemen och oss människor. För Blekingekusten finns ett behov av att identifiera och kartlägga ekosystemtjänster för att bygga upp ett långsiktigt arbete med målsättning att skydda, stärka och nyetablera ekosystemtjänster. Arbetet kräver att många olika aktörer är delaktiga och att avvägningar kan göras mellan olika samhällsintressen, däribland ekosystemtjänsternas värde.Denna rapport syftar till att översiktligt identifiera, kartlägga och värdera ekosystemtjänster längs Blekingekusten, beskriva rådande hotbild och att föreslå åtgärder för att möta hotbilden samt säkerställa, stärka och nyetablera ekosystemtjänster. Vidare syftar rapporten till att ta fram underlag som visar var vi står idag kunskapsmässigt och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas för det fortsatta arbetet. Rapporten är därmed bred snarare än djup och bör betraktas som en plattform för fortsatt arbete.Klimatförändringar, exploatering och för stora utsläpp av näringsämnen är tre huvudsakliga hot mot ekosystemtjänster som tillsammans också påverkar den biologiska mångfalden förutom leverans av ekosystemtjänster. Vidare är t.ex. miljögifter och tillgången på dricksvatten två ytterligare problemområden. De flesta av dessa drivkrafter påverkar ekosystemtjänster på ett övergripande sätt – det är ofta inte en enskild ekosystemtjänst som påverkas, utan ett komplext nätverk av effekter som samspelar. Det här innebär att förvaltningen behöver ha en helhetssyn och beakta en mängd belastningar som både kan samverka och enskilt har en påverkan på ekosystemen. Analys av ekosystemtjänster innebär att det går att se en kedja av händelser där det ena leder till det andra, vilket i slutänden ger oss människor en nytta som har ett värde. Många av de belastningar som hotar blekingekustens ekosystemtjänster påverkar människors nytta indirekt, t.ex. genom att livsmiljöer för olika arter försämras eller försvinner.Förutsättningarna för kartering av ekosystemtjänster till havs och på land i Blekinge skiljer sig åt, främst med avseende på dataunderlag. Den marina miljön är generellt mindre studerad än miljön på land, men för Blekinge finns marina kartunderlag från tidigare projekt som låter sig användas för ekosystemtjänstanalys, medan motsvarande underlag inte finns tillgängligt för terrestra miljöer i Blekinge. Kartläggningen av ekosystemtjänster på land har baserats på marktäckedata samt en bedömning av olika marktypers bidrag till ekosystemtjänsterna genom en workshop som hölls inom ramarna för projektet med experter från förvaltning och näringsliv i Blekinge, och av rapportförfattarna. Lövskog och annan skog, urbana grönområden och strandnära betesmark gavs högst ekosystemtjänstvärden i bedömningen. Det kan också konstateras att områdena kring bl.a. Karlskrona är särskilt betydelsefulla för kulturella ekosystemtjänster. Kartläggningen av ekosystemstjänster till havs baseras på tidigare bedömningar (Fyhr och Hertzman 2016, Hogfors et al. 2017) av naturvärdens bidrag till direkta ekosystemtjänster. Grunda områden som är lämpliga för fiskrekrytering och kusthäckande fågel gavs högst poäng. I Blekinge hör dessa områden också till de mer tätbefolkade, vilket kan utgöra ett hot mot ekosystemtjänsterna.Syftet med värdering av ekosystemtjänster är att synliggöra och ge en förståelse för människans påverkan på och beroende av fungerande och friska ekosystem. Ekonomisk värdering innebär alltså att ekosystemtjänster värderas utifrån den nytta de ger människor (så kallad samhällsnytta). Ekonomiska värden behöver inte uttryckas i kronor (monetär värdering) utan kan även uttryckas i ord (kvalitativ värdering), med hjälp av poängskala (semi-kvantitativ värdering), eller genomnågon fysisk enhet, ex. antal besök i ett rekreationsområde (kvantitativ värdering). Det handlar mer om att förstå storleksordningar på värden, och att få in detta i beslut i slutänden, än att ta fram exakta belopp i kronor. På så sätt är värdering ett kommunikativt verktyg. Det är dock viktigt att ta hänsyn till den osäkerhet som kan finnas i värderingarna när beslut ska fattas. Vidare finns även andra perspektiv än t.ex. en avvägning mellan kostnad och nytta i det praktiska beslutsfattandet. Exempel på ekonomiska värden som genereras av Blekingekustens ekosystemtjänster är följande:• Samhällsekonomiskt värde av fritidsfisket längs Blekingekusten skattas till 4,2 miljoner kronor per år). Fiske i inlandet (t.ex. Mörrumsån) är inte inräknat i detta.• Värdet av god vattenkvalitet har skattats till 14–88 miljoner kronor per år.• Resekostnader till Blekinges lövskogar uppskattas till 195 miljoner kronor per år.Prioriteringen av vilka ekosystemtjänster som behöver säkerställas, stärkas och nyetableras har baserats dels på hur värdefulla de är och dels på hur hotade de är. Ett återkommande hot mot många ekosystemtjänster är exploatering, vilket det också finns stora möjligheter att påverka lokalt/regionalt.Åtgärder som behövs för att säkerställa, stärka och nyetablera ekosystemtjänster är ett komplext pussel och Blekinge län och dess kommuner har inte ensam rådighet över alla. Följande åtgärdsrekommendationer är baserade på aspekter som Blekinge kan råda över själva:1. Integrera påverkan på ekosystemtjänster i översikts- och detaljplanering.2. Ställ krav på ekologisk kompensation vid exploatering för att styra till undvikande och minimerande av skada.3. Undvik exploatering som påverkar känsliga fiskreproduktionsområden.4. Skapa ”grön infrastruktur för lokal klimatreglering” och ta hänsyn till detta vid fortsatt exploatering.5. Undvik exploatering på strategiska platser för pollinerande insekter.6. Kartlägg och ta hänsyn till rekreationsvärden i människors närmiljöer.7. Fortsätt att stödja bete alternativt överväg alternativa skötselmetoder.8. Gör fortsatta hårda satsningar på att minska övergödningen.9. Undvik miljöskulder med förorenat grundvatten eftersom dessa resurser kan bli värdefulla i framtiden.10. Arbeta med dagvattendammar och våtmarker för att skapa motståndskraft vid översvämningar och torka.11. Förbättra hydrologiska förhållanden i vattendragen för att förbättra fiskrekrytering, vattentillgång och biologisk mångfald.12. Förbättra tillgängligheten till skärgårdsmiljöerna.13. Fortsätt skapa förutsättningar för hållbart uttag av fisk.14. Ta fram en kommunikationsplan för ekosystemtjänster.