Allmänbefolkningen exponering för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid undersöktes i Göteborg hösten 2019. Mätningarna utfördes på 40 slumpvis utvalda deltagare som fick bära provtagare under en veckas tid. Syftet med undersökningen är att långsiktigt följa hur den svenska befolkningen exponeras för hälsoskadliga luftföroreningar. Detta var fjärde gången studien genomfördes i Göteborg.Medianvärdet för den personliga exponeringen för bensen var 0,7 μg/m3, vilket underskrider den nivå som motsvarar lågrisknivån för livstidsrisk för cancer. Medianhalten var även lägre än miljökvalitets-målets precisering på 1 μg/m3. Den personliga exponeringen för bensen har minskat över tid och var statistiskt signifikant lägre jämfört med den första mätkampanjen i Göteborg år 2000. För 1,3-butadien var medianexponeringen 0,1 μg/m3, vilket är lägre än det haltintervall på 0,2-1,0 μg/m3 som föreslagits som riktvärde för långtidsexponering. Medianhalten underskred även miljökvalitetsmålets precisering. Det förelåg en statistiskt signifikant korrelation mellan personlig exponering för bensen och 1,3-butadien (rs=0,43, p=0,03).Personlig exponering för formaldehyd var som median 17 μg/m3, vilket var en statistiskt signifikant minskning jämfört med de två första mätkampanjerna i Göteborg år 2000 respektive 2006. Median-exponeringen såväl som det högsta uppmätta värdet bland deltagarna låg under WHOs riktvärde. Medianvärdet för personlig exponering för kvävedioxid var 14 μg/m3, vilket inte var någon förändring jämfört med de halter som uppmättes vid mätkampanjen 2012. Medianhalten var lägre än miljö-kvalitetsmålets precisering som anger 20 μg/m3 som årsmedelvärde för utomhusluft.