För att få kunskap om hur stora mängder mat och dryck som hällts ut via avloppet har Svenska MiljöEmissionsData (SMED) på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en studie med målet att få reda på hur mycket mat och dryck som hushållen häller ut via avloppet i Sverige totalt under ett år och per person. Ytterligare ett mål med denna studie var att ta reda på vilken typ av mat och dryck som hälls ut, anledningar till att det hälls ut samt skillnader i mängder mellan olika typer av hushåll. SMED har genomförde en likande studie på uppdrag av Naturvårdsverket 2014 (Naturvårds­verket, 2014).

För att genomföra denna studie togs en pappersenkät fram som skickades ut till 2050 hushåll i hela Sverige. Totalt har 583 hushåll svarat på enkäten. Hushållen skulle själva mäta och registrera hur mycket ätbart och drickbart de hällde ut via avloppet under fyra dagar. Till enkäten fanns instruktioner om hur de svarande skulle fylla i enkäten. Det fanns sju olika livsmedelskategorier att välja på; mejeri, kaffe/te, övriga drycker, sött (glass, kräm m.m), sås och soppa, övrigt flytande matavfall och fast matavfall. De svarande skulle också kryssa i anledningen till att de hällde ut mat och dryck via avloppet. Endast ätbart och drickbart skulle rapporteras, vilket innebar att allt som rapporteras skulle kunnat förtäras, vilket in sin tur innebär att allt som rapporteras är onödigt matsvinn. Kaffesump, teblad, spad från konserver ingår därmed inte.

Enkätens innehåll var liknande den som användes 2014. På grund av corona-pandemin inkluderades frågor om hushållen har varit hemma i större utsträckning under insamlingsperioden och om de tror att de mängder mat och dryck som hälls ut i avloppet har förändrats på grund av pandemin. De utvalda hushållen gavs också möjlighet att delta i en uppföljande beteendestudie där de blev kontaktade av SMED för en intervju för att besvara frågor om anledningar till att mat och dryck hälls ut i avloppet eller på andra ställen.

Resultaten visar att hushållen för 2021 hällde ut 18 kg mat och dryck per person eller 0,35 kg i veckan. Motsvarande siffror för 2014 var 26 kg per person eller 0,5 kg i veckan. Även om man tar hänsyn till osäkerhetsintervall i undersökningarna tyder det på att det har skett en minskning i dessa mängder per person. De totala mängderna som hälldes ut i avloppet var cirka 190 000 ton mat i undersökningen 2021, motsvarande siffra 2014 var 226 000 ton. Det är också viktigt att ha i åtanke att befolkningen i Sverige mellan 2014 och 2021 har ökat (SCB, 2020).

De största mängderna mat och dryck som hälldes ut via avloppet var kaffe/te, mejeriprodukter och övriga drycker. Närmare 45 procent av de mängderna bestod av kaffe/te, 21 procent av mejeriprodukter och 9 procent av övriga drycker (t.ex. saft, kolsyrade drycker och alkoholhaltiga drycker). Därefter kom sås och soppa och fast matavfall (t.ex. ris, pasta och flingor). Minst mängder hälldes ut av livsmedelskategorierna övrigt flytande matavfall och sött.

Resultatet i denna undersökning visar att 71 procent av avfallet hälldes ut på grund av det blivit över från måltid/matlagning/fika, 23 procent på grund av att varan var gammal eller att datumet var utgånget och sex procent av annan anledning. Den typ av hushåll som hällde ut mest per person var enpersonshushåll (26 kg per person), följt av tvåpersonshushåll (21 kg per person), trepersonshushåll (15 kg per person). Hushåll med fyra personer hällde ut 14 kg per person och hushåll med fem personer 10 kg per person.

I den mindre beteendestudien har totalt 17 respondenter intervjuats om anled­ningen till varför man häller ut mat och/eller dryck i avloppet, eller varför man inte gör det. Stickprovet är baserat på en grupp respondenter där urvalet baseras på de som angett kontaktuppgifter och haft möjlighet och intresse att svara. Respondenter i den kvalitativa beteendestudien visade sig vara övervägande en- och tvåpersons­hushåll som, till skillnad från majoriteten av en- och tvåpersonshushåll, inte alls häller ut mat i avloppet, och väldigt lite dryck. Det är framförallt för ekonomiska och ideologiska skäl, såsom resurshantering och hållbarhet, och i mindre grad praktiska skäl att de inte häller ut mat och dryck i avloppet. För att undvika att hälla ut mat och dryck svarar respondenterna att de inte köper mer mat än man använder, tillagar mat i rätt proportioner, använder matrester samt ser, luktar och smakar på maten för att bedöma om den är färsk och utgår inte från bäst före datum. Framtida beteendestudier inom samma ämne bör skalas upp till ett större och randomiserat stickprov, för att få in mer insikter från hushåll som faktiskt häller ut mat eller dryck i avloppet, samt att inkludera större andel flerpersonshushåll för att fler perspektiv. Erfarenheter från den kvalitativa beteendestudien kommer kunna utgöra en grund för utformning av fördjupade analyser framöver.

Effekterna av corona-pandemins på hur stora mängder mat och dryck som hälls ut i avloppet var inte möjliga att utvärdera. Anledningen till detta var ett stort objekts­bortfall som gjorde att det inte fanns tillräckligt med observationer för att statistiskt säkerställa att det finns en skillnad mellan de grupper som var hemma på grund av corona-pandemin och de som var hemma av andra orsaker.