Sveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. De definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot för att nå ett ekologiskt hållbart samhälle. Under de närmaste åren behöver hela samhället öka takten i miljöarbetet om vi ska nå uppsatta mål. Rapporten innehåller bedömningar av utvecklingsriktningen för miljötillståndet men däremot inte några bedömningar av måluppfyllelse för miljökvalitetsmålen. Vi lämnade en fördjupad utvärdering av miljömålen till regeringen 2019 (Naturvårdsverkets rapport 6865). I den utvärderingen gjordes de senaste målbedömningarna.

Regeringen och myndigheterna har under 2020 gjort många insatser för att förbättra miljön i riktning mot miljömålen. Satsningar på områden såsom Klimatklivet, Industriklivet, Klimatanpassning, Smarta- och hållbara städer, Hållbar konsumtion, Matsvinn, Ängs- och betesmarker, Våtmarker, Pollinatörer, Rent hav, LEVA (Lokalt engagemang för vatten), Vattenförsörjning, Grundvatten och Kulturmiljö har alla lyfts fram i myndigheternas rapporteringar. De insatser som har gjorts under året är viktiga steg i arbetet för att nå miljömålen. Den sammantagna bilden är dock att vi har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen. Den senaste fördjupade utvärdering av miljömålen från 2019 visar att även om insatserna är omfattande och utvecklingen i Sverige i någon mån går i rätt riktning så når vi inte 15 av de 16 miljömålen.

Coronapandemin som präglat året 2020 och de följdverkningar som följt därpå har på olika sätt påverkat såväl miljön som miljöarbetet. Många privatpersoner har visat ett ökat intresse för natur och friluftsliv under pandemin vilket inte minst märkts på det ökade antalet besökare i naturen. Restriktionerna till följd av covid-19 har inneburit stora förändringar i vårt samhälle och därmed även påverkat bland annat utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Då ökade investeringar görs för en nystart i ekonomin efter coronakrisen är det centralt att krispaketen och andra långsiktiga statliga stöd ges en tydlig inriktning mot fossilfria energi- och produktionssystem för att därigenom samtidigt kunna bidra till att lösa klimatutmaningarna. Direkta konsekvenser av pandemin på miljöarbetet inkluderar bland annat en del inställda eller uppskjutna möten på internationell nivå såsom det tjugosjätte partsmötet (COP26) inom klimatkonventionen och det femtonde partsmötet (COP15) inom konventionen om biologisk mångfald. Andra exempel på konsekvenser finns inom den hälsorelaterade miljöövervakningen där flera uppdrag påverkats av pandemin då det har varit svårt att rekrytera individer för provtagning. Även eftersatt tillsyn i vissa fall har redovisats när det gäller kluorfluorföreningar (CFC) i bygg- och rivningsavfall. Inom satsningen LEVA – Lokalt engagemang för vatten har särskilda åtgärdssamordnare i 20 pilotområdena upplevt att åtgärdstakten varit lägre under 2020 eftersom de inte kunnat ha möten eller besök hos markägare i samma utsträckning som innan på grund av pandemin.

Nedan följer ett urval av alla de åtgärder som myndigheter har genomfört under det senaste året.

Internationellt

Under året har många parter, inklusive Sverige, lämnat in långsiktiga klimatstrategier till FN:s klimatsekretariat samt nationellt beslutade klimatåtaganden, medan andra kommer att göra det under 2021 på grund av pandemin och uppskjutna klimatförhandlingar.

Europeiska rådet ställde sig i december 2020 bakom ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast 2030 på minst 55 procent av växthusgasutsläppen jämfört med 1990. Rådet enades samtidigt även om sin position om EU:s klimatlag, som förutom utsläppsmålet för 2030 även ska sätta ramarna för hur EU:s medlemsländer ska bli klimatneutrala till 2050.

I juli 2020 hade Europeiska rådet också beslutat om ett återhämtningspaket för EU – Next Generation EU – bland annat inriktat på grön teknik, biologisk mångfald, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och klimat. Ett av paketets övergripande mål är att minst 30 procent av de totala utgifterna i EU:s budget för 2021–2027 ska vara klimatrelaterade. Rådet ställde sig även bakom en allmän princip om att EU:s samtliga utgifter bör vara förenliga med målen i Parisavtalet.

Förhandlingar om det globala post-2020 ramverket för biologisk mångfald fortgår. EU:s strategi för biologisk mångfald som lades fram av EU-kommissionen i maj ingår som en central del i den gröna given och ambitionen är att göra EU världsledande när det gäller hanteringen av förlusten av biologisk mångfald. EU lägger allt större vikt vid miljö och klimat i den kommande gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för perioden 2021-2027 (starten dock försenad till 2023). Meningen är att CAP ska bidra till att nå målen i EU:s gröna giv, särskilt när det gäller strategin från jord till bord och strategin för biologisk mångfald.

I oktober 2020 presenterade EU-kommissionen sin Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö. Strategin håller en hög ambitionsnivå och går väl i linje med de frågor som Sverige drivit under många år. Det handlar till exempel om PFAS, hormonstörande ämnen, kombinationseffekter, hantering av ämnen gruppvis och skydd av konsumenter och känsliga grupper. EU har antagit en ny industristrategi samt en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi. I mars 2020 publicerade EU-kommissionen också en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi: För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa.

Under 2020 har begränsningar av allergiframkallande ämnen skett genom leksaksdirektivet och RoHS-direktivet har utvecklats så att fler konsumentvaror omfattas av begränsningarna. Läkemedel i miljön påverkar fiskar och vattenlevande djur redan vid mycket låga halter och antibiotika i miljön kan allvarligt hota vår hälsa. Europaparlamentet antog i september 2020 EU-kommissionens strategi för läkemedel i miljön.

Sverige har under året varit drivande för att stärka reglerna för plast på global nivå. Som exempel bland årets initiativ har Sverige dels gått med i The Group of Friends to Combat Marine Plastic Pollution, dels skrivit under European Plastic Pact. Naturvårdsverket har deltagit i FN:s miljöförsamlings expertgrupp för marint skräp och mikroplast, samt deltagit i två projekt under Nordiska ministerrådet med syftet att främja en global överenskommelse om marint skräp och mikroplast.

Finansmarknaden har en viktig roll att spela när det gäller utvecklingen mot ett hållbart samhälle och hållbarhetsfrågor blir en allt viktigare faktor för investerare att beakta. Arbetet med EU:s taxonomi för hållbara finanser fokuserade 2020 på EU:s två klimatmål och tar sig härnäst an de övriga fyra miljömålen avseende vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, föroreningar, biologisk mångfald och skydd av ekosystem. Ett beslut om den gröna taxonomin väntas under våren 2021.

Ett exempel från det nordiska samarbetet är att Nordiska ministerrådet antagit en ny handlingsplan för dess vision att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Planen framhåller vikten av nordiskt samarbete för ekonomisk återhämtning som är miljömässigt och socialt hållbar.

Nationellt

Miljömålen hanterar den miljömässiga dimensionen i Agenda 2030 och är en viktig utgångspunkt för Sveriges nationella genomförande av agendan. Under året har en ny inriktning och ett riksdagsbundet mål tagits fram för arbetet med att genomföra Agenda 2030 nationellt och internationellt.

Bland insatserna år 2020 finns en ny nationell strategi och fyra nya etappmål för cirkulär ekonomi och genomförande av avfallspaketet. Bland annat har kraven för fastighetsnära insamling av förpackningar och separat utsortering av matavfall skärpts. Från den 1 november 2020 ska verksamheter rapportera in hanteringen av farligt avfall till det nya avfallsregistret hos Naturvårdsverket.

Av årets åtgärder som gynnar omställningen till en hållbar konsumtion finns regeringens uppdrag till Miljömålsberedningen att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtionen, Miljömålsrådets nya programområden Staten går före och Styrmedel för hållbar konsumtion samt insatser för kommunikation, information och en hållbar e-handel. En sammanställning över styrmedel och prioriterade områden (livsmedel, textil och boendeprodukter) har tagits fram för djupare analyser 2021.

Kemikalieinspektionen har genomfört tillsyn av regelefterlevnad med fokus på vardagsvaror i e-handel eller som förekommer i barns miljöer. Inom ramen för en särskild satsning på substitution nylanserades substitutionsverktyget PRIO. Inom ramen för Samordningsgruppen för nya potentiella kemikaliehot har arbetet med att ta fram en myndighetsgemensam kadmiumstrategi fortsatt liksom det projekt om PFAS i deponier som länsstyrelserna initierade 2019. Kunskapen om risk för PFAS i grundvatten har utökats genom bland annat utvärdering av platser där brandskum använts. Kemikalieinspektionen presenterade 2020 förslag till regeringen på strategi och nya etappmål med uppföljningsbara insatser för farliga ämnen till 2030.