Data från Riksskogstaxeringen (RT), Markinventeringen (MI) och SMHI har använts för att studera hur antalet ytor, och den beräknade arealen för de torvmarksrelaterade variablerna torvmarksandel, jordmånen Histosol, jordarten torv, samt humusformen torv varierat på det internationella ägoslaget skogsmark under perioden 1998-2017. Dessutom undersöktes variationen av humuslagrets mäktighet, för humusformen torv, under perioden. Variabeln torvmarksandel bedöms och klassificeras inom RT, medan de övriga fyra variablerna bedöms och klassificeras inom MI. 

Mellanårsvariationen för de beräknade torvmarksarealerna, utgående från variablerna torvmarksandel, jordmånen Histosol, jordarten torv och humusformen torv, var så stor att de troligtvis inte kan bero på naturliga faktorer (exv. klimat). Orsaken till den stora mellanårsvariationen kunde inte förklaras i denna rapport, men bör undersökas närmare. De beräknade arealvärden som erhålls för en hel inventeringsperiod (omdrev), 5 år för RT och 10 år för MI, anses dock hålla en hög precision eftersom provyteantalet då är betydligt större.

För RT-variabeln torvmarksandel kan man notera att den beräknade torvmarksarealen (för provytor med torvmark på någon del av ytan) harminskat sedan omdrevet 2003-2007 i de följande RT-omdreven (2008-2012 och 2013-2017). Minskningen i torvmarksareal fram till och med perioden 2013-2017 var 0,27 miljoner hektar eller 6%. En minskning av torvmarksarealen under denna period kan till stor del också observeras om man enbart följer provytor från de olika utläggningsåren (=referensåren).

För MI-variablerna jordart=torv och humusform=torv observeras att de beräknade torvmarksarealerna minskat sedan halva omdrevet 1998-2002 fram till det halva omdrevet 2013-2017. Studeras provytor från de enskilda MI-referensåren är dock bilden splittrad. För vissa referensår minskar torvmarksarealen mellan omdreven, medan andra referensår har en ökning i torvmarksarealen.

En studie gjordes också hur den beräknade torvmarksarealen för RT-variabeln torvmarksandel på hela provytan varierade uppdelat på referensår och om det fanns någon koppling till nederbörd (summanederbörd oktober-maj eller januari-maj) eller temperatur (medeltemperatur maj-juli). Det fanns vissa indikationer på att den beräknade torvmarksarealen för provytor från ett referensår hade en samvariation med summanederbörden för perioden oktober-maj. Men för torvmarksarealen för provytor från de övriga referensåren fanns ingen samvariation med nederbördssumman.

En mer förfinad klimatklassificering, som kopplas till hur den beräknade torvmarksarealen varierar mellan omdreven, skulle eventuellt vara en bättre metod för att påvisa att klimatet (nederbörd och/eller temperatur) kan ha en inverkan på den observerade variationen i torvmarksareal.