IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket under hösten 2020 kartlagt kommuners arbete med biologisk mångfald. Kartläggningen utgår ifrån dokumentanalyser och intervjuer med representanter från 29 kommuner. Den syftar till att synliggöra och ge en förståelse för vilka mål och åtgärder kommuner arbetar med, vilken roll de svenska miljömålen spelar i det arbetet samt vilka hinder och framgångsfaktorer kommunerna ser i sitt arbete.

På en övergripande nivå visar kartläggningen att det inte finns ett gemensamt arbetssätt för att bevara och utveckla biologisk mångfald som alla kommuner följer, utan att det istället finns en stor variation både i det strategiska arbetet och vad gäller specifika åtgärder.

Kommunernas strategiska arbete handlar främst om att med hjälp av mål, strategier och handlingsplaner driva frågor om biologisk mångfald och genomföra åtgärder. Vid sidan av översiktsplaner, som alla kommuner enligt lagstiftning är skyldiga att ha, visar kartläggningen att det finns en diversitet av olika strategiska dokument. I stort sett samtliga utvalda kommuner samverkar med andra aktörer, men även där finns en variation i hur denna samverkan ter sig rent praktiskt samt med vilka aktörer samarbete vanligtvis sker. De typer av aktörer som flest kommuner samverkar med är ideella föreningar och länsstyrelser. Ytterligare en viktig del i det strategiska arbetet är att säkerställa extern finansiering. Nästan alla kommuner nyttjar externa finansieringslösningar för att växla upp arbetet. Ett fåtal kommuner menar att det är för administrativt omfattande eller att de saknar personella resurser för att söka finansiering.

Flertalet kommuner arbetar med kunskapsuppbyggnad genom inventeringar av kommunens naturvärden. Omfattningen av inventeringarna varierar dock mycket mellan olika kommuner, från ett par kommuner med tydligt strategiskt arbete med återkommande inventeringar, till några fler som genomför inventeringar som underlag för särskilda insatser eller som uppföljning av genomförda projekt.

Kommunernas samhällsplanering lyfts också fram av intervjurespondenterna som en viktig faktor i arbetet med biologisk mångfald. Det handlar bland annat om lokaliseringen av nyexploatering av olika slag, från nya bostadsområden till vindkraftsparker och gruvor. Vilken typ av exploatering det handlar om ger kommunen olika möjlighet att påverka hur biologisk mångfald tas hänsyn till. Dokumentgenomgången visar att kommunerna i strategiska dokument anger att biologisk mångfald ska beaktas i samhällsplaneringen. Till vilken grad detta görs har dock inte studerats i detalj, utan är en möjlig fördjupning som kan göras i framtida studier.

I vilken utsträckning kommunerna arbetar med skydd av natur varierar beroende på lokala behov och förutsättningar. Flera kommuner har inrättat kommunala naturreservat, och framhåller arbetet med skydd av natur som en viktig åtgärd för biologisk mångfald. Andra respondenter lyfter dock svårigheter i arbetet med skydd, exempelvis i form av politisk ovilja eller ekonomiska intressen som hindrar arbetet.

Skötsel för att främja biologisk mångfald innefattar en mängd olika och varierade åtgärder för att till exempel främja pollinerare, undanröja vandringshinder för fisk eller minska effekterna av försurning. I stort sett alla av de kommuner som ingått i studien, med några få undantag, arbetar med skötselåtgärder av något slag.

Kartläggningen synliggör kommunernas arbete med informationsspridning och utbildning. Det kan bland annat innebära att informera invånare och besökare om naturvärden som finns inom kommunen på kommunens hemsida, ge riktande informationsinsatser till invånare, civilsamhälle och företag om hur de kan bidra för att främja biologisk mångfald, stödja naturpedagogik eller att höja intern kompetens.

Flera av kommunrepresentanterna uttrycker att ambitionerna i arbetet med biologisk mångfald ofta är högre än vad som går att åstadkomma i realiteten. En faktor som ofta avgör vilka åtgärder kommunerna genomför och prioriterar är möjligheterna att söka extern finansiering, vilket lyftes av representanter från såväl stora som små kommuner. Prioritering av åtgärder som ger möjligheter att utnyttja synergier med andra frågor så som friluftsliv, rekreation och besöksnäring var även något som nämndes av flera av de intervjuade, där vinsterna för biologisk mångfald ibland läggs fram som en bonus snarare än ett självändamål.

För att underlätta och stärka arbetet med biologisk mångfald lyfter kommunrepresentanterna ett antal olika förslag, däribland att stärka möjligheterna att söka extern finansiering, och att utveckla samverkan och nätverk mellan kommuner. Flera efterfrågar även utökat stöd från myndigheter, större tydlighet och krav på kommuner att arbeta med biologisk mångfald.

Sveriges miljömål har, enligt respondenterna, ofta en central funktion i kommunernas strategiska dokument och används för att rama in arbetet och tydliggöra syftet med vilka åtgärder som genomförs samt vilken betydelse de har för att stärka biologisk mångfald. Flera av de intervjuade menar att miljömålen ger argument till varför åtgärder ska genomföras. Samtidigt har miljömålen liten styrande funktion för arbetet och påverkar inte det vardagliga arbetet med biologisk mångfald.