DEN NATIONELLA AVFALLSPLANEN och det avfallsförebyggande programmet ger en överblick över de mål, styrmedel och åtgärder som har införts i Sverige för att förebygga avfall och för att nå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin. Den ska fungera som stöd i arbetet med att genomföra åtgärderna som bidrar till att målen kopplade till avfallshantering och avfallsförebyggande nås. Planen och programmet beskriver inte allt arbete i Sverige inom cirkulär ekonomi och resurseffektivitet utan fokuserar på de delar som rör avfall och avfallsförebyggande.

Den nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet 2018–2023 ersätter avfallsplanen Från avfallshantering till resurshushållning från 2012 och det avfallsförebyggande programmet Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle från 2014.

Sveriges nationella avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018–2023 skiljer sig från tidigare plan och program genom att den inte innehåller några förslag på nya mål eller nya åtgärder för olika aktörer och inte heller goda exempel. Istället fokuseras på att beskriva den inriktning som är fastslagen politiskt genom mål, styrmedel och åtgärder samt pågående arbete och analys av den nuvarande situationen. Ytterligare en förändring är att den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet nu är samlade i ett gemensamt dokument för att ge en bättre överblick.

För vägledning och för att ta del av pågående projekt och uppdrag inom avfallshantering och avfallsförebyggande se Naturvårdsverkets webb www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/ och www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/

För att inspireras och ta del av goda exempel, vad kommuner och företag har gjort i sitt miljöarbete för att nå miljömålen, se bland annat lärande exempel under Sveriges miljömål www.sverigesmiljomal.se/larande-exempel/

Alla som ger upphov till avfall är skyldiga att se till att avfall hanteras enligt gällande regler. Det gäller både privatpersoner och verksamhetsutövare. Det långsiktiga målet är en cirkulär ekonomi där avfall i princip inte uppstår och resurser behålls i samhällets kretslopp eller på ett hållbart sätt återförs till naturens eget kretslopp. Produkterna bör utformas så att de är hållbara, reparerbara och möjliga att återanvända och slutligen materialåtervinnas. Särskilt farliga ämnen bör fasas ut från kretsloppen. En viktig utgångspunkt för det svenska arbetet för giftfria och resurseffektiva kretslopp är att särskilt farliga ämnen inte bör användas i nya varor och att användningen av övriga farliga ämnen så långt som möjligt bör minska.

I Sverige genererades 2018 cirka 139 miljoner ton avfall varav cirka 104 miljoner ton var gruvavfall. Av den totalt uppkomna avfallsmängden var cirka 136,1 miljoner ton icke-farligt avfall och 2,9 miljoner ton farligt avfall. Totalt bidrog avfallsbehandlingssektorn år 2018 med ungefär 1,25 miljoner ton CO2-ekv, vilket är cirka 2 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Då ingår inte avfallsförbränning med energiutvinning. Det icke-farliga avfallet beräknas växa med 33 procent och det farliga avfallet med 36 procent fram till 2035 med dagens förutsättningar.

För att nå en cirkulär ekonomi krävs ny teknik, nya innovativa produkter och tjänster, hållbara och resurseffektiva affärsmodeller och ett förändrat konsumentbeteende. Det behövs en kombination av olika typer av styrmedel och åtgärder samt samarbeten mellan olika aktörer och sektorer.

Regeringarna mellan 2014–2018 och 2019–2020 har presenterat ett antal strategier för Sverige och har även genomfört eller genomför ett antal utredningar som har betydelse för omställningen till en cirkulär ekonomi. Naturvårdsverket och flertalet andra centrala myndigheter jobbar med eller med nära koppling till avfall och avfallsförebyggande för att bidra till giftfria och resurseffektiva kretslopp.