Sverige har ambitiösa klimatåtaganden där regeringen uttalat att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Riksdagen har antagit ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige för att vara med i omställningen och begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet. Under 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det innebär att utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser ska ha minskat med minst 85 procent senast år 2045 jämfört med utsläppen år 1990.

Naturvårdsverket visar vägen mot klimatmålen

Naturvårdsverket ansvarar för uppföljningen av Sveriges nationellt fastställda klimatmål. Årets rapport innehåller fördjupade analyser av trender i den svenska klimatomställningen för Sveriges utsläpp och nettoupptag av växthusgaser och ger en övergripande bild av hur vi befinner oss på vägen mot Sveriges klimatmål. Rapporten innehåller ett särskilt fokuskapitel som beskriver möjligheter med att integrera åtgärdsstrategier i luft- och klimatarbetet.

Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar för långsamt

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser var 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019, vilket motsvarar en minskning om 2,4 procent jämfört med 2018. För att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 krävs en genomsnittlig minskningstakt om 6–10 procent per år från 2019.

Det senaste årets utsläppsminskning beror främst på minskade utsläpp inom industrisektorn och el- och fjärrvärmesektorn. Inom industrin har utsläppen framför allt minskat på grund av planerade underhållsstopp på raffinaderier och minskad produktion inom mineralindustrin. Minskade utsläpp syns i de flesta sektorerna, förutom jordbrukssektorn och arbetsmaskiner där utsläppen har ökat jämfört med föregående år.