Denna rapport beskriver resultaten från ett utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning, inom det gemensamma delprogrammet ”Småbiotoper i jordbrukslandskapet (via NILS)”, där åtta länsstyrelser deltar, och det syftar till att ta fram förslag till analysmetoder och indikatorer för småbiotoper vid åkermark. Här förespråkas tre indikatorer, som kompletterar varandra då de beskriver olika aspekter på åkerlandskapets variation. Uppdelningen har också gjorts så att var och en har tyngdpunkten på en viss detaljnivå och typ av metod.
A. Åkermarkens arrondering
Grundindikator: Mängd åkerkanter per hektar åkermark
Metod: Flygbildstolkning
B. Landskapselementens mängd och skötsel
Grundindikator: Mängd linjära landskapselement som inte är helt igenväxta
Metod: Översiktlig fältinventering
C. Åkerlandskapets biologiskt värdefulla strukturer
Grundindikator: Mängd bärande träd och buskar
Metod: Detaljerad fältinventering
Varje indikator kan också kompletteras och brytas ned i olika delindikatorer, för att få en mer detaljerad och nyanserad bild, beroende på vilken jämförelse som är av intresse. De viktigaste stegen i databearbetning från fältinsamling till analysfärdig databas är:
1. Felkontroll och rättning av datatabeller och geometrier
2. GIS-baserad koppling i databasen mellan åkerpolygoner och småbiotopsobjekt, som grund för kombinerade analyser
3. Uträkning av sammansatta mått på skick, mängd och typindelning för olika småbiotopstyper
4. Överföring och konvertering av data till användarvänlig geodatabas
5. Koppling till externa kartskikt, exempelvis Blockdatabasen och skikt som beskriver regionindelning
Dessa steg är möjliga att göra i GIS-miljö, och under 2011 påbörjas utvecklingen mot en databas som lämpar sig för de analyser som behövs för att ta fram resultat för indikatorerna på många olika detaljnivåer. När utformningen av 2 datahanteringskedjan är klar 2011, så återstår dock att skapa själva databasen och de skript som behövs för datahantering och analyser
Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2011. , p. 13