Under 2012–2014 genomförde Sverige och Norge en gemensam översyn av inventeringssystemet för stora rovdjur, med syfte att harmonisera och samordna systemet. Norsk-svenska instruktioner och faktablad för inventeringsverksamheten togs fram och sedan dess har de bägge länderna både gemensamma inventeringsmetoder, rapportering och använder den norsk-svenska databasen Rovbase. Sedan slutet av 2017 pågår en genomgång och utvärdering av det nuvarande inventeringssystemet, med syfte att resultaten ska ge underlag till att framtida inventeringssystem ska bli tydligare, enklare och effektivare. Två rapporter av fyra har hittills publicerats inom uppdraget; en som beskriver det skandinaviska inventeringssystemet (rapport 6830) och en som beskriver övergångenfrån Rovdjursforum till Rovbase (rapport 6878). Dessa finns tillgängliga på www.naturvardsverket.se. Den här rapporten, den tredje inom samma uppdrag, är en utvärderingav hur aktörer med olika roller och ansvar i systemet, anser att det fungerar .Intervjuer, webbenkäter och gruppmöten genomfördes med aktörerna frånapril 2018 till april 2019 och svaren avspeglar hur respondenterna uppfattade inventeringsverksamheten då. Sedan dess pågår ett utvecklingsarbete mellan olika parter om bland annat förtydligande av uppdrag. Respondenterna fick frågor om organisation, ansvar, inventeringarnas mål, samverkan, kunskap och utbildning samt vilka effekter de märkt efter översynen av systemet. Den fjärde rapporten, som handlar om tillit till inventeringssystemet, planeras att publiceras under hösten 2019.Resultaten från utvärderingen som redovisas i den här rapporten, visar att inventeringssystemet överlag anses fungera bra. Det går dock att identifiera utvecklingsbehov inom vissa områden samt ett behov av att förtydliga roller och ansvarsfördelning mellan olika aktörer i inventeringssystemet:• Alla aktörer har inte kännedom om syftet med inventeringssystemets kvalitetsgranskningssteg och inte heller om Viltskadecenters roll oc hansvar i förhållande till Naturvårdsverket.• Polismyndighetens ansvar för hantering av döda rovdjur anses inte fungera tillfredsställande.• Hur väl inventeringen av de olika arterna anses uppfylla målen medinventeringarna varierar, men överlag tycker de flesta att målen uppfylls.Det finns dock behov av att utveckla nya eller kompletterande inventeringsmetoder för främst järv- och lodjursinventeringen.• Inventeringen av lodjur anses generellt fungera bättre i landets norra delar än i de södra där bristen på snö vissa år försvårar. Avståndskriterier som inte är anpassade till de tätheter av lodjursföryngringar som finns i vissa områden och bytestäthetskartor som inte överensstämmer med verkligheten, lyfts som brister från respondenter främst från länen i landets södra delar.• Inventeringen av järv anses inte fungera bra med nuvarande metoder. Orsakerna är flera; inventeringen är resurskrävande, alltför väderberoende ,etiskt tvivelaktiga metoder används vid lyeinventeringarna, fältpersonal utsätts för arbetsmiljörisker vid inventering i oländig och brant terräng och nuvarande metoder anses främst vara anpassade till inventering i fjällmiljö och inte i skogsmiljö. Många tror att inventering med hjälp av DNA både skulle vara mer kostnadseffektivt och underlätta för at tuppnå målen med inventeringarna.• Inventeringen av varg bedöms med nuvarande metoder överlag fungera bra.• Inventeringen av björn anses av de flesta fungera bra med nuvarande metoder. Dock anser inventeringssamordnare i samebyar att täckningsgraden i områden långt från vägar, främst i fjällmiljö, är alldeles för dålig och att det därför missas björnar vid inventeringarna.• Inventeringen av kungsörn anses inte fungera tillfredställande. En översyn av systemet pågår just nu och därför ställdes bara några få frågor i denna utvärdering.• De 22 instruktioner och faktablad, som reglerar rovdjursinventeringarna anses av många vara långa och krångliga och behöver revideras. En inplastad fälthandbok med sammanfattande instruktioner efterfrågas av länsstyrelserna.• Länsstyrelsernas personal har hög tilltro till att Rovbases FältApp både kommer att effektivisera inventeringarna och minska risken för fel.• En korsvis granskning av observationer i Rovbase, där nationella kvalitetssäkrare i Sverige granskade lodjurs- och järvobservationer i Norge, och nationella kvalitetssäkrare i Norge på motsvarande sätt granskade observationeri Sverige gjordes. Resultaten visade stora variationer ibedömningar mellan de bägge länderna, främst av järvobservationer.• Många vid länsstyrelserna efterfrågar fler organiserade möjligheter till kalibrering och kunskapsutbyte både mellan län och mellan länder samt centralt uppstyrda repetitions- och vidareutbildningar inom kvalitetssäkring.• Majoriteten av länsstyrelsernas inventeringsansvariga uppger att manhar tillräckligt med personal för att genomföra inventeringarna, men att det tilldelade inventeringsanslaget inte räcker för täcka kostnaderna.• Kravet på godkänd kvalitetssäkringsutbildning är inte uppfyllt för alla inventeringssamordnare i samebyar som förordnats av Sametinget• Allmänhetens möjligheter till rapportering av rovdjursobservationer i databasen Skandobs, anses ha bidragit till en ökad rapportering. Det vanligaste sättet att rapportera är dock direkt till länsstyrelsernas fältpersonal.• Svenska Jägareförbundets så kallade Rovdjursobs, är enligt länsstyrelserna enbart användbar i rovdjursförvaltningen när det gäller observationer av björnar.• Sammantaget tycks länsstyrelsernas personal vara mest nöjda med effekterna av översynen av inventeringssystemet.• Införandet av det tredje kvalitetssäkringssteget i inventeringssystemet anses av både Viltskadecenter och Naturvårdsverket vara bra. Införandet avRovbase anses av de allra flesta vara mycket bra.• Svenska Jägareförbundet och inventeringssamordnare i samebyar anserinte att något blivit bättre efter översynen utan att systemet blivit trögare,att det är onödigt med flera kvalitetssäkringssteg och att samverkan med Norge inte blivit bättre. Med utgångspunkt i resultaten, har följande slutsatser och förslag till förbättringarlagts fram:• Som ansvarig myndighet för inventeringarna behöver Naturvårdsverket förtydliga roller, mandat och ansvar för berörda aktörer i inventeringssystemet.• Möjligheten att länsstyrelserna tar över mer ansvar för hanteringen avdöda rovdjur från polisen bör ses över.• Utveckling av inventeringsmetodiken för järv och lodjur bör prioriteras av Naturvårdsverket. Så kallade innovationsprojekt har under 2018 startat i flera län, där länsstyrelser testar nya inventeringsmetoder. Utfallet av dessa tester blir viktiga i det fortsatta arbetet med att utveckla nya metoder.• Det behövs en språklig översyn av texter och av innehållet i instruktioneroch faktablad. Möjligheten att korta ner texter och komprimera innehållet bör ses över.• Korsgranskningen mellan Sverige och Norge av lodjurs- och järvobservationervisar att det både behövs tydligare instruktioner och faktablad samt att det finns ett kalibreringsbehov av bedömningar av observationer och grupperingar på olika ansvarsnivåer.• Kalibrering och vidareutbildning av fältpersonal behöver styras upp från centralt håll om det skall bli av.• Alternativa och/eller kompletterande metoder för inventering, exempelvis med hjälp av DNA, viltkameror och drönare, skulle sannolikt sänka kostnadernaför rovdjursinventeringarna.• Naturvårdsverket bör ta ett större ansvar för att säkerställa att gällande föreskrifter om förordnanden och inloggningsmöjligheter i Rovbase följs av Sametinget, då det framkommit brister kring detta.• Svenska Jägareförbundets uppdrag om den så kallade Rovdjursobsen bör fortsättningsvis endast gälla björnobservationer. För övriga rovdjursarter bör en fortsatt rapportering av jägare direkt i Skandobs vara tillräckligt.